Övriga tillbehör

Saknar du något byggmaterial eller tillbehör till ditt bygge så har vi allt från markduk, EPS-spik, distanser med mer.

Maila en förfrågan så löser vi på Grund & RadonTeknik det mesta. Offert är gratis!

Välkommen att ta kontakt med oss för mer information »

Litet "ABC" med byggnadstermer/ord som är bra ha koll på!

"A"

Armering: Vanligtvis stänger av kolstål för att tex förstärka en grund konstruktion. Armering finns i massor av olika längder, grovlekar och mönster.

A-ritning: (eller A-handling) Detaljerad ritning och ofta sammanställning av flera uppställnings och detaljritningar på tex byggnad och oftast utförd av arkitekt. Beroende på vilket skede i byggfasen som ritningn presenteras, så kan detaljrikedomen variera.

Ankare: Anordning som håller ihop olika byggnadsdelar.

AMA: Allmän material och arbetsbeskrivning.

Armeringsritning: Visar i detalj hur en konstruktion skall armeras. Till en armeringsritning tillkommer även en armeringsbeteckning på den armering som ingår i konstruktionen.

"B"

BBR: Sammanställning av Boverkets byggregler. Viktikt att ha koll på vid utförande av hus, byggnad och grund.

Boverket: Boverket är en myndighet för samhällsplanering inklusive byggande och boende. Här kan du hitta Boverkets byggregler "BBR" samt utdrag ur plan och bygglagen!

Betong: Betong är ett robust och bra byggmaterial då det är ett material med massor av fördelar. Det tillverkas av berg/grus och cement där huvudråvaran är kalksten. Betong består med andra ord av ämnen som finns i naturen och påminner om naturenens. Betong används med fördel vid gjutning av olika grunder, allt från industrigrund, villagrund samt attefall och garagegrunder, men naturligtvis finns massor av andra områden som vi inte går in på här.

Byggherre: Är den, som för egen räkning, utför eller låter utföra byggnads, rivnings- eller markarbeten genom byggnadsentreprenör eller byggmästare. Som byggherre ansvarar du för att lagar och byggregler följs.

Bergkross: Är ett begrepp på fraktioner som är "långa", alltså långa intervall på storleken som tex 0-16mm (slitlager) 0-32mm (bärlager) 0-45mm (förstärkning) osv.

Balk: Bjälke som kan vara av olika material, allt från timmer, limträ eller stål.

Bindare: Längsgående virke som håller ihop och skapar rätt avstånd då man sätter takstolar.

Bjälklag: Är den konstruktion som bildar nytt plan mellan två våningar i en byggnad. Kan göras på flera sätt av tex trä eller betong

Brandmur: Vägg konstruerad för att förhindra spridninng av brand.

Bärande vägg: En vägg som hjälper till att bära (avlasta) upp tex takstolar eller ett mellanbjälklag.

BOA: Boarea eller boyta. Är den yta i ett boende som är användningsbar för boende. Alla invändiga mått i varje våning räknas ihop. Då all yta inte lämpar sig direkt för boende, delar man upp ytorna i boyta samt biyta, efter mätregler som följer svensk standard.

Biyta: Se ovan. Den del i en byggnad som inte lämpar sig för boyta enligt svensk standard.

Byggnadsarea/yta: Egentligen är Byggnadsarea (BYA) den rätta beteckningen och avser byggnadens utvändiga mått. Det är denna yta som nästan uteslutet används i bygglovssammanhang.

Bruttoarea: (BTA) Bruttoarean är summan av alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. I bruttoarean inräknas exempelvis inte öppningar i bjälklaget. Trapphål etc. Se vidare de mätregler som finns i Svensk standard (SS).

"C"

Cellplast: Är ett samlingsnamn för en mängd olika plaster, varav EPS är en av dom. EPS används oftast i olika grunder men även i väggblock, som tex cell-Wall. EPS är förkortning av expanderad polystren och är en plast baserad på olja!

Cell-Wall: Cellwall är ett väggsystem baserat på formsatta block av expanderad polystyren (EPS). Blocken har en standardbredd på totalt 350mm. 110mm-EPS på ut och insida med 140mmhålrum för betong i mitten. Blocken staplas som "lego", armeras och sen gjuts en homogen betongkärna. marknadens lägsta U-värde för den typ av vägg.  passar även till att göra markstöd, pool mm.

"D"

Distans: I tex en grund pratar vi om armeringsdistans och den skapar rätt nivå för tex armering i en grundkonstruktion.

Dvärg: Kort vertikalstolpe som bär nockåsen i bockburet taklag.

Detaljplan: (Dp) Tidigare namn som stadsplan, byggnadsplan eller avstyckningsplan. Är ett dokument inom fysisk planering och anger hur ett begränsat område i en kommun eller motsvarande skall bebyggas och hur mark- och vattenområde får användas.

"E"

EPS: eller expanderad Polystyren, tillvekas genom att små pärlor av Polystyren med tillsats av Pentan utsätts för värme. Pärlan expanderar till en kula som upp till 98% består av tomrum. Kulorna smälts samman till block och sen förädlas till olika koponenter som ingår i tex grunder. (Isolering)

E-ritning: förkortning av elritning och kommer från en el konsult/projektör.

"F"

F-element: kantelement tillverkat av EPS och används vid grundläggning då man tex har en, ej bärande, tegelfasad. F-elementet blandas ofta ihop med U-mingrunden, om man inte riktigt vet skillnaden då det okulärt, kan påminna om varandra. F-elementet är dock endast ett L-element med påbyggd sockel för tegelfasad och tar lasten lika som L-elementet och har samma U-värde. U-mingrunden tar lasten på just "F-delen" och bryter köldbryggan på insidan av väggen. Stor skillnad då man beräknar U-värde.

Fiberskiva eller fiberbetongskiva: Används oftast som skydd för EPS skivan på L-element och liknande grunder. Fiberskivan gör också att en EPS grund blir likt gamla homogena betongsocklarna.

Fotplåt: i grunder pratar vi om fotplåt då det gäller att sprida lasten från en stolpe samt förankra den i grunden eller betongen!

Fasadliv: Utsidan av färdig yttervägg. Det måttet skall anges i en bygglovsansökan.

"G"

Geoteknisk undersökning: Det innebär en geoteknisk undersökning för kontroll av markens egenskaper och karaktär. Geoteknik är läran om jord och bergs tekniska egenskaper och kvalité, dvs markens hållfasthet med avseende på byggnationer, sättningar, skred och liknande.

Geotextilduk: Man pratar oftast om geoduk eller markduk och är en effektiv metod för att skapa en barriär mellan fin och grovkorniga material. Dessa finns i flera olika utföranden, beroende på arbetsområde!

Glättning: Maskinell eller manuell finputsning av en betongyta på tex en villagrund!

Grundplanritning: Den ritning som visar grundens YTTERmått. Får ej förknippas med en bygglovsritning på grunden, som är grundad på ytterfasadens mått, vilket oftast är större än grunden!

"H"

Hammarband: Översta vågräta bjälken i ett ramverk

Hjärtvägg: Är en bärande vägg som byggs centralt i en byggnads längdriktning om spannet är för stort och takstolar, eller mellanbjälklag behöver avlastas.

"I" 

ID06-kort: Ett obligatoriskt "kort" som visar ID samt redovisar närvaro på en byggarbetsplats. Genom föranmälan, obligatorisk legitimationsplikt och närvaroredovisning, försvåras av obehöriga att vistas på byggarbetsplatsen.

"J"

Jordabalken: Regler som tillhör den allmänna fastighetsrätten och rör främst rättsförhållandena mellan enskilda personer. Mycket bra att läsa om man har en "tvist" med tex en granne. 

"K"

Kapillärbrytande lager: Avser vid grundbyggnation det lager material av grus eller makadam som ligger under grunden och den mark som iordningställs för att både bära husets tyngd men även vara så genomsläppligt att vatten kan passera under huset, om den sitúationen uppkommer. Vattnet som passerar skall då kunna rinna oförhindrat förbi, utan hinder ut till dräneringssystemet.

Kasse eller "korg": är en beskrivning på när flera armeringsbyglar sammanfogas till att bilda en armeringsdetalj och förenkla byggnationen på plats. Korgarna tillverkas och sätts ihop enligt den armeringsplan konstruktören har gjort. Beställs oftast färdiga från leverantör men kan även tillverkas på byggarbetsplats! Vanligt då konstruktionen har mycket armering och många byglar i konstruktionen.

KN: står oftast på en grundplanritning och redovisar den last som kommer ned i konstruktionen, oftast på grunden. KN betyder att lasten kommer ned som en punktlast!

KN/m: Är samma som ovan men redovisar att lasten är utspridd utefter en viss linje, sk Linjelast!

Kompensationsgrundläggning: Grundläggning där marken som skall bebyggas, är så dålig att man ej kan påföra mer tyngd än vad marken är som obebyggd! utförandemässigt (Kräver en geoteknisk undersökning) så tas motsvarande mark/jordmassa bort där huset skall stå, som huset väger. Den borttagna massan ersätts sen med lättfyllnadsmaterial som EPS. Resultatet är att man ej har påfört mer tyngd än innan byggnationen. Här måste konstruktör och geolog sammarbeta!

Konstruktionsritning: Beräknad detaljbeskrivning på hur en byggnad skall uppföras! Då det gäller tex en villagrund så måste konstruktören först titta på husets punkt och linjelaster för att sen beräkna armering i betongen, för att den skall hålla! han måste även beräkna vilken EPS kvalité som behövs, så inte sättningar uppkommer!

Korttidslast: Är en kortvarig högre last som cellplast kan överbelastas med under tex en vinter, utan att få en beständig ihopsjunkning. Under denna period då cellplasten överbelastas, sjunker den ihop något för att sen återhämta sig. Skulle denna överbelastning dock bli permanent, så sjunker cellplasten ihop helt och tappar sin bär och isolerande förmåga. Cellplast uppges därför i två olika belastningssätt. Långtidslast och korttidslast.

Kontrollplan: Det skall finnas en kontrollplan för de flesta lov-och anmälningspliktiga bygg- och rivningsåtgärder.Kontrollplanen bör innehålla uppgifter om de kontroller som skall utföras samt på vilket sätt och mot vadkontrollresultatet skall jämföras. Det skall också frmgå vem som skall utföra kontrolleerna. Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs.

"L"

Last: Anges på en lastplan med KN eller KN/m (kilonewton). Endast KN avser en punktlast och KN/m avser linjelast per meter. Dessa laster är viktiga att veta för att konstruera tex villagrunden rätt! Cellplastkvalité och armering skall anpassas utefter angivna laster.

L-element: Är en kvarsittande, isolerad form som används vid byggnation av en grund, Tex villagrund.

Långtidslast: Är det som skall anges som last (KN alt KN/m)och som konstruktionen skall konstrueras och hålla för. När det gäller EPS (Cellplast) så anges två värden. Lång och korttidslast. Långtidslasten är den last man skall använda som värde, då man gör konstruktionen. Korttidslasten är som en säkerhetsmarginal ifall oväntad och oberäknad tyngd hamnar på cellplasten, som tex ovanligt mycket snö, en vinter.

"M"

Makadam: Krossat stenmaterial som inte innehåller något finkornigt grus, noll-fraktioner! Exempel på olika fraktioner är 2-4mm, 4-8mm, 8-11mm etc. Makadam används oftast vid dränering men även vid slitlager och ballast vid/i asfalt och betong.

"N"

Nybyggnadskarta: är en handling som upprättas i samband med ny- om eller tillbyggnad av byggnader och är en del av underlaget vid ansökan om bygglov. Nybyggnadskartan utgör ett underlag för upprättande av situationsplanen.

"O"

Områdesbestämmelser: Kan upprättas inom begränsade områden som inte har detaljplan. Finns många frågor som kan regleras i områdesbestämmelser och ex på detta är mark och vattenanvändning.

"P"

Putssand: Används vid putsning och är oftast 0-2mm.

Polystyren: Billigt "plast" material som används vid tillverkning av tex cellplast (EPS)

Pålning: Är ett förfarandesätt då man skall bygga på mark som ej orkar/klarar av att bära den tyngd som byggnaden har (byggnadens laster) eller att det är andra problem med marken som tex vatten eller lera. Man slår då ned pålar i marken och gör en grund som blir frihängade på dessa och då inte behöver markens hjälp till att bära byggnaden. Grunden görs med fördel med tex L-element, men det krävs oftare tjockare betong och mer samt kraftigare armering.

"R"

Radon: Är ett grundämne (Rn), en radioaktiv ädelgas som finns naturligt men absolut ej skall förekomma i boendemiljö.

Radonduk: Vid nybyggnation så är en speciellt anpassad radonduk absolut den bästa försäkringen för radonfritt boende. Duken är uppbyggd av 0,8mm tjock TPO med en armering av stark polystertextil (Membran 800) För bästa resultat skall den läggas i schaktbotten, en bit utanför grunden.

Radonrör/radonslang: Är egentligen inget som finns på marknaden utan det som finns och som används är en dräneringsslang eller dräneringsrör. Vi avråder bestämt till denna metod då det gäller att få radonfritt boende. Denna "metod" ej är bevisad att den fungerar. (hade den varit bevisad hade flera sålt produkten som radonslang, men man vet att så fort man döper den till radonslang, så skapar man ett viss garanti på att det fungerar) Att en perforerad slang med tillkopplad sug eller blås skulle fungera är ej bevisat. En blås eller sug jobbar med konstant tryck och det innebär att beroende på slangens längd, så avtar effekten. Mycket effekt i början och mindre ju längre bort från blås eller sugkällan, man kommer. Detta innbär, om man har otur, att man tom aktiverar fler radondöttrar än det var från början. Du får in mer radon i boendet, efter tillkopplad sug eller blås. Blåsen eller sugen jobbar dessutom med konstant tryck och radonmängden varierar med olika årstider, väderförhållanden etc, vilket också gör metoden osäker. Man skall inte sträva efter att blåsa eller suga bort radonet utan tanken med det hela är att skapa ett tryck, så radondöttrarna ej rör sig. Det är det bästa, men tyvärr finns ej den möjligheten ännu.

Randisolering: Utvändig grund-isolering som förhindrar påverkan av tjäle. Tidigare var "Tjälkartan" norr om dalälven men idag vet man att tjälfarlig mark finns från Ystad till Haparanda. Tidigare la man dessutom tjälisolering endast vid ytterhörn men idag läggs den även på sidorna även om det fortfarande är mer runt hörnen.

RF/ RH: Mängden vattenånga (fukt i luften) varierar och anges oftast i en procentsats som kallas för relativ fuktighet vilket har förkortningen RF eller RH. Det maximala värdet är 100%, däröver kommer vattnet att förångas och bilda vattendropar.

Rivning av betong: Grovavjämning av en betongyta.

Randzon: Flera betydelser men då vi pratar grunder är det den yttre delen av grunden. finns även mittzon och hörnzon.

"S"

Sand: Sand är en naturlig produkt som kommer från olika typer av avlagringar, alltså ingen bearbetad produkt. Kornstoleken är från 0-8mm. Putssand som används vid putsning är oftast 0-2mm.

Singel: Är ofta benämning på naturgrus. Oftast ej krossad utan endast sorterad. Vanligaste friktionen är 4-8mm, 8-12mm eller 16-32mm. Lämpar sig tex vid trädgårdsgångar då stenen är i lämplig storlek och har rundade kanter.

Syll: Virkesdel som är upplag för bärande vägg eller bjälklag.

Situationsplan: Är en handling som upprättas i med ny- om eller tillbyggnad som är en del av underlaget vid en ansökan om bygglov och visar vad byggherren planerar att göra. På situationsplanen anges tomtens begränsningar och mått samt markens nivå.

"T"

Tjälisolering: Se randisolering.

Torpargrund: Tidigare använd, uteluftsventilerad, grundtyp som idag anses mycket fuktkänslig. Det är föregångaren till dagens krypgrunder.

Typritning: Generell beskrivning på hur något skall utföras, alltså endast ett förslag där ingen garanti finns. Detaljen är gjord utan några som helst beräkningar. Se motsatsen, konstruktionsritning, där beräkningar är gjorda.

"U"

U-element: Är ett grundelement från serien U-mingrund eller Supergrund som är är ett energismart kantelement med bättre U-värde än ett standard L-element. Uminseriens rätta beteckning är egentligen U- (minus) Lågt U-värde. Tanken är att bryta köldbryggan innanför yttervägg och få insidan fullisolerad till motsats till ett L-element där man endast har 100mm isolering kring hela köldutsatta randzonen. Skall ej förknippas med en vanlig U-balk, som används tex vid murar etc.

"V"

Villabygel: Är oftast beteckningen på en rakarmering som formats till en speciell bygel som används för att förstärka en grundkonstruktion vid kantbalkar och vot!

Vot: Förstärkningskonstruktion som upptar laster i en grund från tex en bärande hjärtvägg.

"X"

XPS: Extruderad polystyren. Tillverkas genom att polystyren smälts och under tryck tillsätts koldioxid. Resultatet blir ett mycket hårt EPS material som används vid mycket höga krav av hållfasthet.

"Å"


"Ä"


"Ö"

Översiktsplan: (tidigare generalplan) Är ett dokument varje kommun tar fram för att ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.