Grundsystem

Vi på Grund- & Radonteknik erbjuder marknadens bästa helhetslösning och ser till att ni som kund får hjälp med konstruktionsritning samt allt övrigt material ni kan behöva. När konstruktionen är färdig så vet vi exakt vad ni behöver för material som vi sen kör ut direkt till din arbetsplats.

Lättare än så blir det inte.

Vi erbjuder allt från traditionella L-element, specialgrunder, golvvärme, radonduk till Energieffektiva U-mingrunden/Supergrund.

Bilden till höger är en sk. lastkompenserad grund, då markförhållandet är mindre bra, men ej så dåligt att pålning krävs.

En offert är alltid gratis.

Maila in det underlag ni har, så återkommer vi så snart vi kan. I offertläget kanske det räcker med mått på grunden och viken typ och isoleringsmängd ni önskar, så har vi hyfsat underlag för att ge ett ungefärligt pris!

Vet ni redan idag hur ni skall bygga, genom tex en färdig K-ritning, ja då blir priset exakt!

Välkommen att ta kontakt med oss för mer information »

Historik

Här kan du som är lite intresserad av byggteknisk historia, då det gäller "platta på mark" eller L-grund, få mer information!

I äldre konstruktioner göts betong (ibland även utan armering) direkt på krossad sten eller grus. Under 1960-talet började plattan anläggas på så kallad tvättad makadam eller annat kapillärbrytande skikt. Det förekom att trä göts in i betongen för att fästa golvreglar och väggsyllar i bland annat småhus. Den här konstruktionen har gett upphov till omfattande fuktskador med mögel ^[1] och röta i undergolvet samt i ytter- eller innerväggars syll, skador som är svåra och kostsamma att åtgärda. En av orsakerna till att skador uppkom var att isoleringen lades ovanpå betongplattan. Fukt kondenserade genom kapillärkondensation mot betongplattan ^[2]. Något skydd för att minska radon från underliggande mark eller material fanns ej eller var nästan obefintligt.

Idag är dessa problem välkända och "platta på mark" räknas som en bra och trygg konstruktion och vid nybyggnad så läggs en sk RADONDUK under konstruktionen för att inte radon skall tränga in i grund och hus!

Skador, som idag är kända

• Olika typer av skador kan förekomma, vanligast i äldre konstruktioner är fuktskador. Dessa kan ha uppstått av bristande ångspärr eller avsaknad av sådan, kapillärkondensation och ingjutna trämaterial vilket står för huvuddelen av fuktskadorna, i likhet med andra grundläggningstyper. Det förekommer att beläggningen i våtutrymmen är otät eller att VVS-installationer läcker vatten, Sådana vattenskador kan pågå under längre tid innan upptäckt. Vatten som läcker ner under golvbeläggningen i betongplattan kommer här inte att torka ur, för att senare ge upphov till mögel eller rötskador. Det är också viktigt att plattan tillåtits torka tillräckligt och att den är helt ren innan övergolvet läggs eftersom brister i detta avseende kan ge upphov till mögel. idag skall alla plattor som gjuts, fuktmätas så att detta problem inte kan uppkomma, gäller vid nygjutning vid platta på mark.

• Det finns äldre byggnader från 1970- och 1980-talet som har en viss del isolering under betongplattan av hård markisolering, till exempel av stenull eller lecakulor, dessa har lägre skadefrekvens än för konstruktioner med enbart ovanliggande isolering. Problem med syllen som ofta bestod av tryckimpregnerat trä, där den lades direkt på betongen utan mellanliggande fuktspärr var vanligt förekommande. Reglar för formning blev ofta kvar i betongen eller det göts in reglar för att göra infästning av väggar vilket medfört såväl mögel som rötskador. En orsak till fuktskador kan ha varit bristande uttorkning av betongen innan konstruktion för golvet och dess isolering lagts på plats.

• Geoteknisk okunskap och fel i projektering respektive praktiskt utförande kan ligga bakom sprickbildning och tjälskador i grundkonstruktioner.
• Viktigt idag är att grunden som skall gjutas är anpassad för husets tyngder, sk last! Det finns både punkt och linjelaster att ta hänsyn till och dessa beräkningar görs av en konstruktör. En vägg som är tex 5meter lång med en linjelast på 30KN/m tas bort och ersätts med en "balk", då uppkommer två stycken punktlaster på vardera 75KN, om balken läggs på två pelare, en i varje ända. Så här blir det stor skillnad på hur grunden konstrueras, bara genom att ta bort en vägg!

Jämförelse med andra typer av grundläggning

Här kan man jämföra med krypgrund eller källare som även dessa har olika problem med fuktskador eller problem med radon i konstruktioner.

• En av grundläggningens nackdelar är att betongplattan inte är tillgänglig för underhåll av avloppsrör eller fjärrvärmerör i jämförelse med en krypgrund som har utrymme för att komma åt!

• Eftersom en ångspärr kan ligga såväl över som under plattan vid översvämningar är det viktigt att vatten aldrig når plattan. Når vatten plattan kommer vatten att sugas upp och om det inte kan ventileras bort kan det så småningom ge upphov till fuktskador. Det är viktigt att plattan tillåts torka ut tillräckligt och att den är fri från föroreningar innan golvmaterialet läggs.

• Eventuellt kan plattan gjutas i vattentät betong för att utesluta att betongen suger vatten. Plattan kan också torka ut mot marken om isoleringen under är ånggenomsläpplig, till exempel dränerade cellplastisolering.

• Det kan uppstå en köldbrygga vid övergången kantbalken och syll, även viktigt att syll monteras med flexibel tätning för att undvika luftdrag mellan syll och betongplattan.

Dagens grundkonstruktion!

Den nuvarande fuktsäkra ^[4] konstruktionen består av en grundbotten av bergkross och ett övre kapillärbrytande lager med tvättad makadam. Om radonsäker konstruktion önskas skall radonduken läggas konvex på grundbotten och en bit utanför grunden för att även ta en radonvinkel. På den underliggande packade fyllningen sätts en sockelprofil (Isolerat kantelement)av cellplast och grundbotten beläggs cellplastskivor som läggs omlott. Isoleringens minimumtjocklek är 250 till en total tjocklek av 350 millimeter, ibland upp mot 400 mm vid till exempel grunden vid byggande byggnader där man eftersträvar framtida energisparande åtgärder. Det finns flera olika system av cellplastgrunder för småhus och andra byggnader, en del är CE-märkta. För att förhindra framtida fukt eller radongas, som vi skrev tidigare, underifrån läggs en radonduk, helst konvex på grundbotten för att minimera rörgenomföringar. Grundisoleringen beläggs med en överliggande stålarmering i ett eller två lager, varpå ett betonglager gjuts i betong. Betongen i en modern grund är ofta en självtortorkande betongtyp där olika tillsatser tillförs beroende på årstid. Viktigt är att fuktmätning sker och värderna är godkända innan täta övergolv monteras!

I den moderna cellplastgrunden finns oftast golvvärmerör ingjutna i betongplattan. Golvvärmen kan användas till att torka ut fukt i betongen och byggfukt vid nybyggnad för att förkorta byggtiden. Det finns olika datorprogram som simulerar uttorkningsprocessen, ett är utvecklat vid Lunds tekniska högskola, TorkasS ^[8] , ett annat är BI Dry ^[9] som har utvecklats vid Luleå tekniska universitet och Vema Venturi AB. Enligt Boverkets byggregler. ^[10] Citat. Den slutliga kontrollen av att betong torkat tillräckligt tex före golvläggning bör ske med fuktmättning. Vägledning finns i Sveriges Byggindustriers Manual-fuktmätning i betong. Fuktmätning utförs för att fastställa att plattan genomgått en tillräcklig urtorkning, när resultatet för uttorkning av betongen och den avslutande fuktmätningen är positiv läggs valfria golv. Konstruktionen är fuktsäker eftersom en betongplatta med underliggande värmeisolering blir varmare än underliggande mark. Vattenånga som avdunstar från marken kommer inte att kondensera mot den varma betongplattan, fukten bromsas upp av grundens ångtäta skikt.

 

1 syll. 2 motverkar köldbrygga. 3 Armerad betongplatta. 4 Armerad betongbalk. 5 Tjälisolering. 6 Dräneringsrör. 7 Fiberduk. 8 Makadam. 9 Cellplastform. 10 Sylltätning. 11 Cellplast

Golvvärme kan både sänka och höja husets energibehov, med en tillräckligt väl isolerad betongplatta enligt energimyndigheten ^[11] sänka husets totala energibehov. Sänkningen av energibehovet bygger på att brukarna har lägre inomhustemperatur i hus med golvvärme än i hus med radiatorsystem. Vid lika inomhustemperatur åtgår mer energi med golvvärme än radiatorer, vid ett anslutet system av solpaneler ^[12] som passar väl till ett lågtemperatursystem som golvvärme är, kan bostaden ha liknande temperatur som ett hus med radiatorsystem. ^[13]. Hus med golvvärme med en undermåligt isolerad grund kan i en del fall förbruka mer energi än hus med radiatorsystem om dessa har en mindre isolering mellan 70–200 mm. ^[14] Ej tillräckligt isolerade golv som saknar golvvärme kan har en sämre termisk komfort om de är belagda med hårda golv, med till exempel trägolv känns golv varmare vid samma temperatur.

Vid driften av ett vattenburet golvvärmesystem som är ett lågtemperatursystem kan det vara fördelaktigt att använda solvärmepaneler som komplement för att spara energi ^[15]. De tidigare betongplattor där man byggt med en minimal värmeisolering i kantbalk och under betongplattan uppstår en värmekudde under uppvärmningsperioden under byggnader, sommartid stängs ofta golvvärmen av. Här kan senare under sommarperioden uppstå en omvänd fuktvandring upp genom isoleringen mot betongplattan om det inte finns någon ångspärr. För att motverka detta läggs tillräcklig tjock isolering enligt ovan och en ångspärr, detta motverkar energiförluster totalt sett. ^[16] .

Det förekommer att avloppsrör samt en del annan installation läggs i ett schakt utmed grunden på dess utsida för att delvis vara åtkomligt för inspektion. För att begränsa eller utesluta att det blir tjälhävning ^[17] av betongplattan används till grundbotten helst materiel av bergkross och makadam. Ett tillräckligt grundläggningsdjup samt att markisoleringen även förläggs utanför grunden! Tjälisolering rekommenderas idag runt hela grunden med extra isolering vid ytterhörn! Isolering skall ha en högre kvalité typ minst S200 eller XPS!

Fel utförd grund ^[18] kan innebära stora problem och negativa kostnader vid den framtida skötseln och ägandet av en byggnad. En grundkonstruktion ska tjäna huset eller byggnaden i hela dess livslängd, redan vid projektringen är det viktigt att konsulter och entreprenörer är införstådda med problemen och har kunskap i fuktdynamik. Den moderna värmeisolerade konstruktionen platta på mark grunden anses som radon och fuktsäker, samt även uppnår de ställda kraven för lågenergihus och passivhus.

Olika grundtyper:

-L-element räknas idag som standardelement. De finns i massor av typer, olika höjder samt EPS kvalité, beroende på vilken last de utsätts för. Konstruktör gör här den viktiga beräkningen. Överbelastas cellplast kan den sjunka ihop och det blir sättning i grunden.

- Pålad grund används där markförhållandena är så dåliga att marken ej tål någon extra vikt, utan att röra på sig. Den utförs extra styv (tjock) då pålarna är det enda som bär. Lite av en balkongkonstruktion!

-Lastkompenserad grund innebär att marken inte är så dålig att man behöver göra en dyr pålning men heller inte klarar en normal grundläggning. Det man gör (enkelt sett) är att ta reda på hur mycket hus och grund väger. tar bort lika stor tyngd i marken. Gräver ur marken under huset. och sen ersätter den marktyngden med lättfyllnadsmaterial, som EPS (Cellplast) På detta sätt har man inte påfört marken mer tyngd än det var förrut. Här behövs en geologs utlåtande.

-Energieffektiva grunder typ U-min/Supergrund. För dig som tänker lite energismart och bygger titt hus själv, skall naturligtvis tänka på att U-värdet är så lågt som möjligt!

U-min serien (Supergrund) innefattar allt från den vanligaste energieffektivaste grunden till mer åt det "passiva" hållet!