Radon på arbetsplatsen: regler och ansvar

Kort svar: vad gäller för radon på arbetsplatsen?

Arbetsgivaren ansvarar för att känna till radonhalten i arbetslokalerna och ska enligt arbetsmiljölagstiftningen vidta åtgärder om halten är för hög. Referensnivån är densamma som för bostäder: 200 Bq/m³. Om åtgärder inte får ner radonhalten under referensnivån ska den som sysselsätter någon, oftast arbetsgivaren, anmäla verksamheten till Strålsäkerhetsmyndigheten. Om arbetstagare riskerar en särskilt hög årlig exponering görs anmälan i stället av den som har rådighet över arbetsplatsen, ofta fastighetsägaren.

Den här sidan handlar specifikt om arbetsplatser. Bor du i eget hus, hyresrätt eller bostadsrätt gäller andra ansvarsförhållanden – läs i så fall vår genomgång av gränsvärden. Är frågan i stället skola eller förskola finns en egen genomgång på radon i skola och förskola.

Vem ska mäta radon på jobbet?

Att begränsa radonhalten på arbetsplatsen är en obligatorisk del av det lagstadgade arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren ska bedöma risken för förhöjd radonexponering hos sina arbetstagare och utreda radonhalten i lokaler där det finns anledning att misstänka radon, till exempel byggnader med källare eller som ligger i ett känt radonriskområde. Mätningen ska göras enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för radonmätning på arbetsplatser, som skiljer sig från metodbeskrivningen för bostäder.

Precis som i en bostad är radon osynligt och luktfritt, så det enda sättet att veta halten är att mäta. Principen med långtidsmätning under mätsäsongen gäller även här, men arbetsplatsens metodbeskrivning styr detaljerna kring antal mätpunkter och mätperiod utifrån verksamhetens karaktär.

Anmälningsplikt: när och till vem?

Det finns två fall att hålla isär. Om radonhalten ligger över referensnivån och genomförda åtgärder inte sänker halten under 200 Bq/m³ ska den som sysselsätter någon på arbetsplatsen, vanligtvis arbetsgivaren, anmäla verksamheten till Strålsäkerhetsmyndigheten. Om arbetstagare riskerar en särskilt hög årlig radonexponering ska anmälan göras av den som har rådighet, det vill säga bestämmanderätt, över arbetsplatsen – i praktiken ofta fastighetsägaren.

Strålsäkerhetsmyndigheten kan i sin tillsynsroll begära in uppgifter om mätresultat och åtgärder. Det gör att dokumentation av mätningen – vem som mätt, när och med vilken metod – är viktig att spara, inte bara för egen del utan för att kunna visa upp den vid en eventuell tillsyn.

Så skiljer sig arbetsplatsens regler från bostadens

Även om referensnivån är densamma är regelverket och ansvaret annorlunda:

• Reglering. Radon på arbetsplatser regleras i strålskyddslagen och strålskyddsförordningen samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, medan bostäder i första hand bedöms utifrån miljöbalken.
• Ansvarig aktör. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska känna till radonhalten, till skillnad från en bostad där det är fastighetsägaren, hyresvärden eller bostadsrättsföreningen som ansvarar.
• Anmälningsplikt. Arbetsplatser kan behöva anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten, men vem som anmäler beror på om det gäller kvarstående halt över referensnivån eller särskilt hög årlig exponering.
• Undantag under jord. För arbetsplatser under jord gäller ett annat gränsvärde kopplat till exponeringstid, inte samma 200 Bq/m³ som för ovanjordslokaler.

Blandas reglerna ihop är risken att varken mätningen eller åtgärden blir rätt. Är det i stället en skola eller förskola som ska mätas gäller en egen vägledning – se radon i skola och förskola.

Om halten är för hög: vad händer sen?

Precis som i en bostad ska en förhöjd radonhalt på arbetsplatsen leda till att källan utreds och att lämplig åtgärd väljs. Beroende på om radonet kommer från marken, byggmaterialet eller på annat sätt kan åtgärden handla om allt från bättre ventilation till tätning eller radonsug. Guiderna om radonsanering går igenom de vanligaste tekniska åtgärderna, och radonkällor hjälper dig att förstå varifrån radonet kan komma i just din typ av byggnad.

Innehåller annonslänkar.

En sensor som air-Q kan ge löpande värden mellan de formella mätperioderna. Tänk på att en sensor bara mäter – den varken sänker radonhalten eller ersätter den mätning och anmälan som lagstiftningen kräver för arbetsplatsen.

Vanliga frågor om radon på arbetsplatsen

Vem ansvarar för att mäta radon på jobbet?

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska enligt arbetsmiljölagstiftningen känna till radonhalten i sina lokaler samt vidta åtgärder om halten är för hög.

Måste arbetsplatsen anmälas till en myndighet?

Ja, i vissa fall. Om åtgärder inte sänker radonhalten under 200 Bq/m³ görs anmälan normalt av arbetsgivaren eller den som sysselsätter någon. Vid särskilt hög årlig exponering görs anmälan av den som har rådighet över arbetsplatsen, ofta fastighetsägaren.

Gäller samma gränsvärde som för bostäder?

Referensnivån 200 Bq/m³ gäller för ovanjordslokaler på samma sätt som för bostäder. För arbetsplatser under jord gäller i stället ett gränsvärde kopplat till exponeringstid.

Vilken myndighet har tillsyn över radon på arbetsplatser?

Strålsäkerhetsmyndigheten hanterar radonregler och anmälningsplikt. Tillsynen kan även beröra Arbetsmiljöverket och, för Försvarsmaktens verksamhet, Försvarsinspektören för hälsa och miljö.

Hur ska mätningen göras?

Mätningen ska följa Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för radonmätning på arbetsplatser, som skiljer sig från metodbeskrivningen för bostäder. Läs mer om principerna för mätning i vår guide om radonmätning.