Radonsanering: så sänker du radonhalten vid källan

Kort svar: Börja aldrig sanera på en gissning. Gör en radonmätning, ta reda på om radonet kommer från marken, från byggmaterialet eller från hushållsvattnet, och anpassa åtgärden efter det. Rätt radonåtgärd beror helt på källan, och samma metod som fungerar i ett hus kan vara verkningslös i ett annat.

Först mäta, sedan åtgärda

Radon syns inte och luktar inte, så det enda sättet att veta om din bostad har förhöjda halter är att mäta. Strålsäkerhetsmyndigheten är tydlig med att småhus behöver mätas i de rum där människor vistas, för att avgöra om radonhalten är för hög. En sanering utan föregående mätning riskerar att bli både onödig och feldimensionerad.

När mätvärdet finns bör själva radonkällan utredas innan åtgärd väljs. Det är i det steget de flesta felen görs: en radonsug hjälper mot markradon men gör ingen nytta om radonet i själva verket kommer från blåbetong i väggarna. Läs mer om hur du mäter under radonmätning, och om vad ett värde faktiskt betyder under gränsvärden och hälsa.

Källan avgör åtgärden

Radon kommer in i bostaden på tre huvudvägar, och varje väg har sina egna åtgärder. Ofta finns mer än en källa samtidigt, vilket är ett skäl till att utreda ordentligt innan du bestämmer dig.

Vill du förstå varifrån radonet i just ditt hus kommer, börjar du bäst med radonkällor. Därifrån blir valet av saneringsmetod mycket tydligare.

När bör du ta in hjälp?

En del åtgärder är enkla och kan göras i egen regi, som att förbättra ventilationen eller täta enstaka genomföringar. Andra kräver fackkunskap: att dimensionera en radonsug eller borra en radonbrunn bör göras av någon som kan konstruktionen. Är källan oklar eller halten kraftigt förhöjd är det ofta värt att anlita en radonkonsult som utreder innan pengar läggs på fel åtgärd. Bor du i bostadsrätt eller hyresrätt ligger ansvaret hos föreningen respektive hyresvärden – kontakta dem eller kommunen i stället för att åtgärda på egen hand.

Metoder för radonsanering

Nedan hittar du de tekniska åtgärderna samlade. Klicka vidare till den metod som passar din källa – varje guide går igenom hur åtgärden fungerar, när den är lämplig och vad du bör tänka på vid drift och efterkontroll.

Ventilation är ofta en del av lösningen

Byggnadens konstruktion och ventilationsfunktion påverkar både hur radon tränger in och hur snabbt det späds ut. I enklare fall kan förbättrad luftomsättning räcka en bit på vägen, men ventilation ersätter sällan en källåtgärd vid tydlig markradon. Hur ventilation kan användas specifikt för att sänka radon går vi igenom under ventilation och radon.

Efterkontroll: verifiera att saneringen fungerade

En radonåtgärd är inte klar förrän den är kontrollerad. Strålsäkerhetsmyndigheten framhåller att åtgärder ska följas av en ny mätning för att bekräfta att halten faktiskt har sjunkit och håller sig låg över tid. Planera därför in en kontrollmätning under nästa mätsäsong, och spara både före- och eftervärdena tillsammans med dokumentationen av vad som gjordes. Det är värdefullt om bostaden senare ska säljas – se radon vid husköp.

Vanliga frågor om radonsanering

Måste jag mäta innan jag sanerar?

Ja. Utan mätning vet du varken om halten är förhöjd eller hur mycket den behöver sänkas. Mätvärdet är också grunden för att dimensionera åtgärden rätt och för att kunna jämföra med referensnivån 200 Bq/m³.

Vilken metod är bäst?

Det finns ingen metod som är bäst för alla. Vid markradon är radonsug vanligast, blåbetong åtgärdas med ventilation eller avskärmning och radon i vatten kräver vattenbehandling. Källan avgör, och därför bör den utredas först.

Räcker det med bättre ventilation?

Ibland, särskilt vid måttligt förhöjda halter eller när radonet kommer från byggmaterial. Vid tydlig markradon behövs oftast en åtgärd som hindrar jordluften från att sugas in, som en radonsug.

Hur vet jag att saneringen lyckades?

Genom att mäta igen efter åtgärden. En kontrollmätning under eldningssäsongen visar det nya årsmedelvärdet och bekräftar att halten har sjunkit under referensnivån.