Blåbetong – åtgärder när radonet kommer från byggmaterialet

Kort svar: Kommer radonet från blåbetong hjälper det inte med en radonsug – den är till för markradon. Rätt väg är i stället att öka luftomsättningen, i vissa fall komplettera med ytbehandling som radontapet eller puts på blåbetongväggarna, och i sällsynta och svåra fall byta ut materialet. Bekräfta alltid källan med mätning innan du väljer åtgärd.

Så vet du att blåbetong är källan

Blåbetong, eller blå lättbetong, är ett alunskifferbaserat byggmaterial som användes i Sverige mellan 1929 och slutet av 1970-talet, i både ytter- och innerväggar samt i bjälklag. Ett hus från den perioden kan alltså ha blåbetong utan att det syns utanpå, eftersom väggarna oftast är putsade, tapetserade eller på annat sätt dolda. Att mäta gammastrålning från byggmaterialet är det enda säkra sättet att avgöra om huset har blåbetong, var den i så fall sitter och hur hög aktiviteten är.

Blåbetongväggar ger, utöver radon, även viss exponering för gammastrålning. Är du osäker på om ditt hus har blåbetong bör du börja med en utredning av källan snarare än att gissa dig fram till en åtgärd. Läs också om de andra vanliga källorna under radonkällor, eftersom en bostad kan ha mer än en samtidigt. En samlad genomgång av samtliga saneringsmetoder, oavsett källa, hittar du i hubben om radonsanering.

Ventilation är förstahandsåtgärden

Innehåller annonslänkar.

Strålsäkerhetsmyndigheten är tydlig med att om det är byggnadsmaterialet som avger radon kan du öka luftväxlingen och på så sätt sänka radonhalten. I enklare fall räcker det, enligt Boverket, med att förbättra byggnadens ventilation. Det handlar om att späda ut den radonhalt som materialet avger snabbare än den hinner byggas upp i inomhusluften – till skillnad från markradon, där målet i stället är att hindra gasen från att tränga in över huvud taget.

Ska ventilationen bära hela lösningen måste den faktiskt fungera som avsett, dag efter dag. Ett FTX-system som körs med rätt luftflöde kan vara en del av lösningen – vi går igenom när det räcker och när det inte gör det i guiden om FTX och radon. Oavsett ventilationstyp är igensatta filter en vanlig orsak till att luftflödet – och därmed utspädningen av radon – sjunker över tid. Rätt filter till aggregatet hittar du hos leverantörer som Filterhuset. Var dock tydlig med dig själv om vad ett filterbyte faktiskt gör: det håller luftflödet uppe, men filtret i sig tar inte bort radon. Det är ventilationen som ska fungera – inte filtret som ska rena bort gasen.

Ytbehandling: radontapet och puts

Räcker inte ökad ventilation kan blåbetongväggar tätas med radontapet eller puts, enligt Boverkets vägledning om att sanera radon. Tanken är att skiktet bromsar radonets väg ut ur materialet och in i rummet. Det är en åtgärd som riktar sig mot själva ytan snarare än mot ventilationen, och den kan vara relevant som komplement när enbart ökad luftväxling inte räcker för att komma under referensnivån.

När krävs mer omfattande åtgärder?

I svårare fall, där varken ventilation eller ytbehandling räcker för att få ner halten tillräckligt, kan ett byte av det radonavgivande materialet bli aktuellt. Det är en betydligt mer omfattande och kostsam åtgärd som normalt kräver en radonkonsult för att bedöma omfattning och avgränsning. En jämförelse av vad olika åtgärder generellt kan kosta finns samlad under radonsanering – kostnad.

Ansvar och uppföljning

I ett småhus är det du som fastighetsägare som ansvarar för att mäta och vid behov åtgärda radonhalten. Bor du i bostadsrätt är det i stället föreningen som ansvarar för att lägenheterna inte överstiger riktvärdet, och i hyresrätt är det hyresvärden. Oavsett vem som ansvarar gäller samma princip: en åtgärd mot blåbetong ska följas av en ny mätning för att bekräfta att halten faktiskt har sjunkit. En air-Q-sensor kan ge en löpande fingervisning under tiden, men den ersätter inte den ackrediterade kontrollmätningen och sänker inte radonhalten i sig.

Vanliga frågor om blåbetong och radon

Hjälper en radonsug mot blåbetong?

Nej, en radonsug är avsedd för markradon. Kommer gasen från byggmaterialet är ökad ventilation, ytbehandling eller i svåra fall byte av material rätt spår.

Hur vet jag om mitt hus har blåbetong?

Genom en gammastrålningsmätning av byggmaterialet, som är det enda säkra sättet att avgöra om blåbetong finns, var den sitter och hur hög aktiviteten är. Hus byggda mellan 1929 och slutet av 1970-talet är mest aktuella att kontrollera.

Räcker det med bättre ventilation?

Ofta ja, i enklare fall. Vid högre halter kan det behöva kompletteras med radontapet eller puts på väggarna, och i svåra fall ett byte av materialet.

Måste jag riva ut all blåbetong?

Sällan. Byte av material är en sista utväg när ventilation och ytbehandling inte räcker för att komma under referensnivån.

Kan ett ventilationsfilter rena bort radonet?

Nej. Ett filter håller luftflödet i ventilationen uppe, men varken det eller en luftrenare tar bort radon ur luften. Det gör bara fungerande ventilation, ytbehandling eller byte av material.