Radonkällor

Blåbetong och radon: så identifierar du materialet

Blåbetong, egentligen blå lättbetong, är ett byggmaterial som avger mer radon än andra stenbaserade material. Har huset byggts med blåbetong räcker det inte att täta mot marken – åtgärderna handlar då om ventilation och byggmaterialet självt. Här går vi igenom hur du identifierar materialet och vad gammamätningen faktiskt visar.

Uppdaterad: 16 juni 2026

Kort svar: vad är blåbetong och vad gör jag om huset kan vara byggt med det?

Blåbetong är en alunskifferbaserad lättbetong som tillverkades i Sverige med start år 1929, och som avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Misstänker du att huset innehåller blåbetong är första steget alltid en radonmätning av inomhusluften under mätsäsongen. Vill du specifikt bekräfta om byggmaterialet är källan kan en gammamätning av väggarna komplettera bilden. Detta är en av tre vanliga radonkällor tillsammans med markradon och radon i dricksvatten – en översikt finns i hubben om radonkällor.

Bra att veta

Alla stenbaserade byggmaterial – betong, tegel och lättbetong – innehåller radium och avger därför radon. Normalt är radiumhalten så låg att det inte spelar någon roll. Blåbetong är undantaget: den alunskifferbaserade lättbetongen avger tydligt mer radon än övriga material.

Hur känner jag igen blåbetong?

Byggåret är den vanligaste ledtråden, eftersom blåbetong tillverkades och användes i svenskt byggande från och med 1929. Men byggår ger bara en indikation, inte ett facit – den enda tillförlitliga metoden för att avgöra om det finns blåbetong i just din byggnad, och om den avger radon i en halt som spelar roll, är en mätning: antingen en gammamätning av materialet eller en radonmätning av inomhusluften.

Vad visar en gammamätning?

En gammamätning mäter gammastrålningen från byggmaterialet, till skillnad från en radonmätning som mäter radongashalten i luften. I nya byggnader har Boverkets byggregler ett gränsvärde på 200 Bq/m³ för radonhalt i inomhusluft och ett separat gränsvärde på 0,3 µSv/h för gammastrålning. Gammastrålningen ger alltså en indikation på om själva materialet avger radioaktiv strålning i en omfattning som är värd att uppmärksamma, medan radonmätningen visar det faktiska utfallet i den luft du andas.

De två måtten kompletterar varandra: ett hus kan ha blåbetong utan att radonhalten inomhus är förhöjd, om ventilationen är god, och tvärtom kan förhöjda radonvärden bero på flera samverkande källor. Läs om hur källor skiljs åt i guiden om markradon.

Är blåbetong farligt?

Radon i sig ökar risken för lungcancer vid långvarig exponering, och Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige, framför allt bland rökare. Det gäller radon oavsett källa, inte bara blåbetong. Har du blåbetongväggar i din bostad betyder det inte automatiskt en hög risk – det är radonhalten i inomhusluften som avgör, inte förekomsten av materialet i sig. En mer utförlig och försiktig genomgång av hälsoriskerna finns i guiden om hälsorisker, och sambandet med rökning i radon och rökning.

Åtgärder när radonet kommer från blåbetong

Kommer radonet från byggmaterialet räcker det sällan att bara täta mot marken. Enligt Boverket räcker det i enklare fall att öka luftomsättningen genom förbättrad ventilation. Väggar med blåbetong kan även tätas med radontapet eller puts, vilket minskar hur mycket radon som når inomhusluften utan att materialet behöver bytas ut. En fullständig genomgång av vilka åtgärder som passar när källan är blåbetong finns i guiden om blåbetongåtgärder, och den bredare åtgärdsöversikten i hubben om radonsanering.

Vem ansvarar för åtgärden i en bostadsrätt?

I en bostadsrätt är det bostadsrättsföreningen som ansvarar för att radonhalten i inomhusluften inte överstiger riktvärdet på 200 Bq/m³, enligt miljöbalken. Bor du i hyresrätt är det i stället hyresvärden som har motsvarande ansvar. Misstänker du blåbetong i en flerbostadsfastighet är det alltså föreningen eller hyresvärden som ska driva frågan vidare, inte den enskilda bostadsinnehavaren.

Tänk på

Att ha blåbetong i huset betyder inte automatiskt att radonhalten är för hög. Det är mätningen – gammamätning av materialet och radonmätning av inomhusluften – som avgör om åtgärd behövs, inte byggåret eller materialet i sig.

Innehåller annonslänkar.

Följ halten medan du utreder byggmaterialet

En digital radonsensor kan ge en indikation på hur halten rör sig medan du väntar på en gammamätning eller en formell långtidsmätning. En sensor som air-Q visar radonhalten löpande, men den avgör varken om blåbetong är källan eller sänker halten – det kräver en åtgärd riktad mot byggmaterialet.

Vet du redan att blåbetong är källan?

Se hur besökarna resonerar kring mätare och nästa steg mot en åtgärd.

Se besökarnas val

Vanliga frågor om blåbetong och radon

Vad är blåbetong egentligen?

Blåbetong är en alunskifferbaserad lättbetong som tillverkades i Sverige från och med 1929, och som avger mer radon än andra byggmaterial eftersom den innehåller mer radium.

Betyder blåbetong i huset att radonhalten alltid är hög?

Nej. Radiumhalten varierar mellan olika blåbetongsorter, och ventilationen påverkar hur mycket radon som når inomhusluften. Det är en mätning, inte förekomsten av materialet, som avgör om halten är för hög.

Hur mäter jag om blåbetongen avger för mycket radon?

En radonmätning av inomhusluften visar det faktiska utfallet. Vill du specifikt bekräfta materialet kan en gammamätning jämföras mot Boverkets gränsvärde på 0,3 µSv/h för gammastrålning i nya byggnader.

Vad kan jag göra åt blåbetong som avger radon?

Vanliga åtgärder är förbättrad ventilation samt tätning av väggarna med radontapet eller puts. Se den fullständiga guiden om åtgärder mot blåbetong.

Vem ansvarar för att åtgärda blåbetong i en bostadsrätt?

Bostadsrättsföreningen ansvarar för att radonhalten i inomhusluften inte överstiger riktvärdet 200 Bq/m³, enligt miljöbalken.