Markradon: så tar sig radon från marken in i huset

Kort svar: vad är markradon och vad gör du åt det?

Markradon är radon som bildas naturligt i berggrunden när radium sönderfaller, och som sedan dras in i huset via otätheter i grunden. Markluften i Sverige innehåller nästan alltid radon, så frågan är sällan om marken avger gas utan hur mycket av den som tar sig in i just din bostad. Det enda sättet att veta det är att mäta radonhalten inomhus med en långtidsmätning under mätsäsongen 1 oktober–30 april, och därefter jämföra resultatet med referensnivån 200 Bq/m³.

Markradon är bara en av tre vanliga radonkällor. De andra är byggmaterial som blåbetong och radon i dricksvatten från egen brunn. En fullständig genomgång av hur källorna skiljer sig åt finns i hubben om radonkällor.

Varför läcker markradon in i huset?

Radon i markluften är i sig inget problem så länge det stannar utomhus, där gasen späds ut snabbt. Problemet uppstår när gasen dras in i bostaden. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än i marken runt och under huset, vilket skapar ett litet undertryck som suger in markluft genom sprickor, rörgenomföringar och andra otätheter i grunden. Ju otätare grund och ju mer radonhaltig mark, desto högre kan halten bli inomhus. Byggnadens konstruktion och hur den ventileras påverkar i sin tur hur mycket radon som späds ut igen.

Det gör att två grannhus på samma mark kan få helt olika radonhalter, beroende på hur väl grunden är tätad och hur ventilationen fungerar. Det är också därför en mätning i just din bostad alltid behövs – en radonkarta över området kan aldrig ersätta en egen mätning.

Konstruktionens roll: platta, källare och krypgrund

Vilka vägar radonet tar in i huset skiljer sig åt beroende på grundtyp. En platta på mark släpper ofta in radon via sprickor i plattan och otäta genomföringar för rör och ledningar. En källare har fler ytor mot mark – golv och väggar – där otätheter kan finnas, och tryckskillnaderna kan variera mellan våningsplan. En krypgrund är ett ventilerat utrymme mellan mark och bostadsyta, vilket ger en annan dynamik än en platta som ligger direkt mot marken. Gemensamt för alla tre är att otätheter mot marken är den springande punkten, oavsett konstruktionstyp.

Så skiljer du markradon från andra källor

En radonmätning i inomhusluften talar bara om att halten är förhöjd, inte varifrån gasen kommer. Är huset byggt med blåbetong kan en del av radonet komma från byggmaterialet snarare än marken, vilket ofta kräver en kompletterande gammamätning. Har du egen brunn kan även radon i dricksvattnet bidra till halten inomhus. Ligger huset på mark med känt hög radonhalt och saknar blåbetong och egen brunn är markradon den mest sannolika källan, men en grundlig källutredning är ändå att föredra innan åtgärd väljs.

Steg för steg: utred och åtgärda markradon

1. Mät radonhalten. Gör en långtidsmätning i bostadsrummen under mätsäsongen, minst två månader, med dosor från ett ackrediterat laboratorium.
2. Jämför med referensnivån. Ligger årsmedelvärdet över 200 Bq/m³ bör du gå vidare. Läs mer i guiden om referensnivån.
3. Utred konstruktionen. Titta på hur grunden är byggd och var de mest sannolika otätheterna finns – sprickor, genomföringar och skarvar.
4. Välj åtgärd. Vid markradon handlar det oftast om att täta grunden, förbättra ventilationen eller installera en radonsug eller radonbrunn. Hela åtgärdsöversikten finns i hubben om radonsanering.

Innehåller annonslänkar.

Följ halten medan du utreder källan

En digital radonsensor kan vara till hjälp när du vill se hur halten rör sig medan källutredningen pågår, till exempel om värdet stiger när ventilationen minskar. En sensor som air-Q visar radonhalten löpande, men kom ihåg att den bara mäter – den identifierar inte källan och sänker inte halten. Årsmedelvärdet du jämför med referensnivån ska fortfarande komma från en ackrediterad långtidsmätning.

Vanliga frågor om markradon

Är markradon den vanligaste radonkällan i svenska hus?

Ja. Markluften innehåller nästan alltid radon, och gasen dras in i bostaden via otätheter i grunden eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än i marken runt huset.

Hur vet jag om radonet kommer från marken och inte från byggmaterialet?

En vanlig radonmätning visar bara halten i inomhusluften, inte källan. Misstänker du blåbetong kan en gammamätning av byggmaterialet ge ett kompletterande svar, se guiden om blåbetong.

Kan jag se på huset om det släpper in markradon?

Nej, det går inte att avgöra utan mätning. Otätheter i grunden syns sällan med blotta ögat, och det är kombinationen av markens radoninnehåll, grundens täthet och ventilationen som avgör halten.

Vilken åtgärd fungerar mot markradon?

Det beror på konstruktionen, men vanliga åtgärder är tätning av grunden, förbättrad ventilation, radonsug eller radonbrunn. En fullständig genomgång finns i hubben om radonsanering.

Behöver alla hus med källare eller krypgrund oroa sig för markradon?

Inte automatiskt, men dessa konstruktioner har fler ytor mot mark där otätheter kan uppstå. Det är fortfarande mätningen, inte grundtypen i sig, som avgör om åtgärd behövs.