Radon i platta på mark: sprickor, genomföringar och radonsug

Kort svar: plattan i sig är tät, otätheterna sitter i detaljerna

Själva betongplattan släpper i praktiken inte igenom radon rakt genom materialet – det är sprickor, rörgenomföringar och anslutningar mot grundmur som ger jordluften en väg in. Första steget är alltid att mäta radonhalten i bostadsrummen med en långtidsmätning under mätsäsongen 1 oktober–30 april. Visar årsmedelvärdet en halt över referensnivån behöver källan utredas innan ni väljer åtgärd, eftersom en lösning som fungerar mot markradon inte gör nytta om radonet i stället kommer från byggmaterialet.

Var otätheterna vanligen sitter

Vid platta på mark är det i första hand tre typer av svaga punkter som släpper in markluft: krympsprickor i själva betongen, genomföringar för avlopp, vatten och el som går rakt genom plattan, samt anslutningen mellan plattans kant och grundmur eller ytterväggsliv. Är lufttrycket inomhus lägre än i marken, vilket det ofta är när huset värms upp, sugs jordluft in genom precis de här punkterna. Ju mer genomsläpplig marken under huset är, desto lättare rör sig radonet fram till plattan.

Konstruktionen skiljer sig från en källare eller en krypgrund, men principen för hur radon når inomhusluften är densamma: tryckskillnaden mellan mark och inomhusluft driver in gasen där grundkonstruktionen inte är helt tät. Läs mer om själva mekanismen på sidan om markradon.

Så lägger du upp mätningen

Beställ mätdosor via ett ackrediterat laboratorium och placera dem i de bostadsrum som ligger direkt på plattan, gärna spridda över husets olika delar eftersom otätheter kan finnas lokalt snarare än jämnt fördelat. En kort mätning kan ge en indikation, men det är långtidsmätningen som ger det årsmedelvärde som ska jämföras med referensnivån. Mer om själva dosan finns i guiden om radondosor.

När räcker tätning och när behövs radonsug?

Är den uppmätta halten måttligt förhöjd och otätheterna få och identifierade kan tätning av sprickor och genomföringar vara tillräckligt. Är halten klart över referensnivån, eller om markens genomsläpplighet är hög, behövs oftast en radonsug: den skapar ett litet undertryck under plattan så att jordluften leds bort via ett rör i stället för att pressas upp genom otätheterna. En radonsug påverkar hela plattans undersida och är därför mer robust mot att nya, mindre sprickor uppstår över tid. Fullständig genomgång av metoden finns under radonsanering.

Innehåller annonslänkar.

En digital radonsensor som air-Q kan visa hur radonhalten svänger mellan dygn, till exempel i samband med kallare väder och ökat undertryck i huset. Sensorn identifierar dock inte om radonet kommer från plattan eller från något annat, och den sänker inte radonhalten. Årsmedelvärdet som avgör om ni ligger över referensnivån ska fortfarande komma från en ackrediterad långtidsmätning.

Nybyggnation: radonduk från början

Byggs huset nytt är det betydligt enklare att förebygga problemet än att åtgärda det i efterhand. Boverkets byggregler ställer krav på gränsvärden för radonhalt och gammastrålning redan vid uppförande, och ett vanligt sätt att uppfylla dem är att lägga in en radonduk eller ett radonmembran under plattan innan gjutning. Även med radonduk ska huset kontrollmätas efter inflyttning för att bekräfta att halten faktiskt håller sig under referensnivån.

Vanliga frågor om radon vid platta på mark

Kan radon tränga rakt igenom en tät betongplatta?

Nej, i praktiken är det sprickor, rörgenomföringar och skarvar mot grundmur som ger jordluften en väg in, inte den täta betongen i sig.

Hjälper det att bara täta synliga sprickor?

Ibland, vid måttligt förhöjda halter och få identifierade otätheter. Är halten klart förhöjd ger en radonsug under plattan oftast en säkrare och mer varaktig sänkning.

Vad gör en radonsug egentligen?

Den skapar ett litet undertryck under plattan så att jordluften leds bort genom ett rör i stället för att pressas upp genom sprickor och genomföringar i huset.

Behöver nybyggda hus med platta på mark åtgärdas mot radon?

Boverkets byggregler ställer krav på radonhalt och gammastrålning redan vid uppförande, och radonduk under plattan är en vanlig förebyggande lösning. Huset ska ändå kontrollmätas efter inflyttning.

Hur vet jag om otätheten sitter i plattan eller i byggmaterialet?

Det kräver en utredning av källan, inte bara en mätning av halten. Misstänkt blåbetong bör kontrolleras separat, se guiden om blåbetong.