Radon i källare: inträngningsvägar och rätt mätstrategi

Kort svar: mät i de rum där ni vistas, utred sedan källan

Misstänker du radon i källaren är första steget alltid att mäta, inte att gissa dig till en åtgärd. En långtidsmätning med spårfilmsdosor under mätsäsongen 1 oktober–30 april ger det årsmedelvärde som ska jämföras med referensnivån. Ligger källaren över nivån är nästa steg att utreda om radonet kommer från marken under och runt grunden, från byggmaterialet i väggarna eller i sällsynta fall från hushållsvatten. Källan avgör om rätt åtgärd är en radonsug, tätning, bättre ventilation eller vattenbehandling.

Varför källare är extra utsatta

Radon bildas i berggrunden och finns i markluften i princip överallt i Sverige. En källare har golv och ofta flera väggar i direkt kontakt med marken, vilket ger fler ytor där jordluft kan tränga in. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än i marken utanför, särskilt när det är kallt ute och uppvärmningen skapar ett svagt undertryck i huset. Skillnaden i tryck suger in markluft genom sprickor i källargolvet, skarven mellan golv och vägg, golvbrunnar och rörgenomföringar för vatten, avlopp och el.

Grundkonstruktionen spelar stor roll för hur mycket som läcker in. En källare kan ha andra otätheter än till exempel en platta på mark eller en krypgrund, men mekanismen är densamma: undertryck drar in markradon där grunden inte är helt tät. Läs mer om själva förloppet på sidan om markradon.

Byggmaterialet kan också vara källan

I äldre hus förekommer blå lättbetong, så kallad blåbetong, i både grund och väggar. Materialet avger radon direkt till inomhusluften oavsett hur tät grunden är mot marken, vilket är ett skäl till att en källarvägg med misstänkt blåbetong bör utredas separat. Genomgången av hur du känner igen materialet och när en gammamätning behövs finns på sidan om blåbetong.

Så lägger du upp mätningen i källaren

Strålsäkerhetsmyndigheten är tydlig med att småhus ska mätas i de rum där människor faktiskt vistas. Används källaren som sovrum, hobbyrum eller kontor ska den räknas som ett bostadsrum och ha en egen mätdosa, precis som övriga våningar. Är källaren enbart förråd, tvättstuga eller pannrum utan vistelsetid räknas den normalt inte in på samma sätt, men ett högt värde där kan ändå vara en signal om att angränsande bostadsrum bör kontrolleras extra noga.

Beställ dosorna via ett ackrediterat laboratorium så att resultatet går att jämföra med referensnivån. Vill du förstå hur själva dosan fungerar och var den ska placeras finns det utförligare i guiden om radondosor.

Vem ansvarar för mätning och åtgärd?

Äger du huset själv är det du som ansvarar för att mäta och vid behov åtgärda. Bor du i bostadsrätt är det enligt Boverket bostadsrättsföreningen som är ansvarig för att bostaden inte överstiger riktvärdet, med stöd i 9 kap. 9 § miljöbalken. Bor du i hyresrätt ligger ansvaret i stället hos hyresvärden – vad det innebär för dig som hyresgäst går vi igenom i guiden om radonmätning i hyresrätt.

Innehåller annonslänkar.

Medan ni utreder källan kan en digital radonsensor som air-Q visa hur radonhalten i källaren rör sig över dygnet, till exempel om värdet stiger när ventilationen står still eller när det blir kallare ute. En sensor mäter bara – den identifierar inte källan och sänker inte radonhalten. Det årsmedelvärde ni jämför med referensnivån ska fortfarande komma från en ackrediterad långtidsmätning.

När åtgärd väl behövs

Kommer radonet från marken är en radonsug den vanligaste lösningen: den skapar ett litet undertryck under grunden så att jordluften leds bort innan den når källaren. I mark med god genomsläpplighet kan en radonbrunn vara ett alternativ. Är källan i stället byggmaterialet handlar åtgärderna om ökad ventilation eller avskärmning av väggytan. Hela metodgenomgången finns samlad under radonsanering. Efter en åtgärd bör alltid en ny mätning genomföras för att bekräfta att halten faktiskt har sjunkit, se mätning efter sanering.

Vanliga frågor om radon i källare

Varför är radonhalten ofta högre i källaren än på övervåningen?

Källaren har mer kontakt med marken genom golv och väggar, och undertrycket i huset drar in jordluft genom otätheter där. Ju fler ytor mot mark, desto fler möjliga inträngningsvägar.

Ska jag mäta i källaren om jag bara använder den som förråd?

Mätningen ska i första hand göras i bostadsrum där ni vistas. Används källaren inte som vistelseutrymme prioriteras andra rum, men ett tydligt förhöjt värde i källaren kan ändå vara skäl att kontrollera angränsande rum.

Räcker det att täta sprickorna i källargolvet?

Tätning kan minska inflödet men löser sällan problemet ensamt vid tydlig markradon, eftersom nya otätheter uppstår över tid. En radonsug eller radonbrunn ger oftast en säkrare och mer varaktig sänkning.

Kan blåbetong finnas i en källarvägg?

Ja, blå lättbetong användes som byggmaterial under en period på 1900-talet och kan finnas i källarväggar likaväl som i övriga delar av huset. Misstänkt blåbetong bör utredas separat från markradon.

Vem betalar för åtgärden om jag bor i bostadsrätt?

Bostadsrättsföreningen är ansvarig för att bostaden inte överstiger riktvärdet för radon, och det är föreningen som ska driva utredning och åtgärd om källaren ligger över referensnivån.