Hälsorisker med radon: det här säger myndigheterna

Kort svar: vad är hälsorisken med radon?

Den enda kända hälsorisken med radon i inomhusluft är lungcancer. Risken byggs upp av lång tids exponering, ofta över många år, och ökar ju högre radonhalten är och ju längre tid du vistas i den. Referensnivån för radon i bostäder och lokaler är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Ligger din bostad över nivån bör källan utredas och en lämplig åtgärd väljas. Ligger den under behöver du normalt inte göra något akut, men risken försvinner inte helt bara för att halten sjunker under referensnivån.

Hur uppstår risken – och hur stor är den?

När du andas in radon och de så kallade radondöttrarna kan strålningen skada lungvävnaden. Strålsäkerhetsmyndigheten anger att radon ökar risken för lungcancer med omkring 16 procent per 100 Bq/m³ i inomhusluften, räknat på grundrisken. Vid betydligt högre halter blir sambandet tydligare: myndigheten uppskattar att risken för lungcancer fram till 75 års ålder fördubblas vid en radonhalt strax över 600 Bq/m³, och att risken ökar med 128 procent vid 800 Bq/m³. De allra flesta svenska bostäder ligger långt under dessa nivåer, men siffrorna visar varför en förhöjd radonhalt bör utredas och åtgärdas snarare än ignoreras.

Hur vanligt är radonrelaterad lungcancer i Sverige?

Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon orsakar omkring 500 fall av lungcancer per år i Sverige, motsvarande ungefär 14 procent av samtliga lungcancerfall. Boverket anger en snarlik siffra: 400–500 fall per år kopplas till radon i inomhusmiljö, och av dessa är cirka 90 procent personer som röker eller har rökt. Boverket uppskattar också att omkring 250 000 småhus i Sverige har en radonhalt över riktvärdet. Kombinationen av radon och rökning är den enskilt viktigaste faktorn bakom hur stor den individuella risken blir – vi går igenom samverkan mer i detalj i guiden om radon och rökning.

Gäller risken alla lika?

Nej, inte i praktiken. Rökning förstärker radonrisken kraftigt, vilket gör att en rökare i en radonbostad löper en betydligt högre risk än den som aldrig rökt. Läs mer i radon och rökning. För barn finns inga studier som specifikt undersöker radonrisken, och Strålsäkerhetsmyndigheten utgår därför från att risken är jämförbar med vuxnas – vi svarar på vanliga frågor om det i radon och barn. Arbetsplatser samt skolor och förskolor omfattas dessutom av delvis andra regler och ansvarsförhållanden än vanliga bostäder, vilket vi beskriver separat i guiderna om radon på arbetsplatsen och radon i skola och förskola.

Vad bör du göra åt risken?

Eftersom radon varken syns eller luktar är mätning det enda sättet att veta vad som gäller i just din bostad. Myndigheternas rekommenderade ordning ser ut så här:

• Mät. Beställ spårfilmsdosor från ett ackrediterat laboratorium, eller komplettera med en digital radonsensor. Läs om hur en radonmätning går till.
• Jämför. Räkna om resultatet till ett årsmedelvärde och jämför med referensnivån 200 Bq/m³. Läs mer om vad 200 Bq/m³ betyder i praktiken.
• Utred källan. Markradon, byggmaterial som blåbetong och radon i dricksvatten ger olika åtgärder. Se radonkällor.
• Åtgärda. Ventilation, tätning, radonsug eller radonbrunn används beroende på källa. Se radonsanering.
• Kontrollmät. Efter en åtgärd bör du mäta om för att bekräfta att halten faktiskt sjunkit.

Vanliga frågor om hälsorisker med radon

Är radon farligt även vid låga halter?

Risken med radon betraktas som linjär, vilket innebär att den inte försvinner helt vid låga halter – men den blir också väsentligt mindre. Referensnivån 200 Bq/m³ är den nivå där myndigheterna anser att en åtgärd är motiverad, inte en skarp gräns mellan farligt och riskfritt.

Vilka symtom ger radon?

Radon ger inga kända akuta symtom. Den enda dokumenterade hälsorisken är en ökad risk för lungcancer efter lång tids exponering, vilket gör att mätning – inte symtom – är det som avslöjar ett problem.

Hur stor är risken jämfört med annat vi utsätts för?

Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i inomhusluft orsakar omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige, cirka 14 procent av det totala antalet. Risken påverkas kraftigt av om man röker eller har rökt.

Räcker det att lufta huset för att bli av med risken?

Bättre ventilation kan sänka radonhalten i vissa fall, men källan avgör om det räcker. Vid höga halter från marken eller byggmaterialet krävs ofta en riktad åtgärd som radonsug eller tätning, se radonsanering.

Var vänder jag mig om jag är orolig?

Börja med att mäta radonhalten. Ligger den över 200 Bq/m³ kan kommunens miljö- och hälsoskyddskontor eller en radonkonsult hjälpa dig bedöma nästa steg.