Radonduk: så stoppar radonmembranet markradon i grunden

Kort svar: Radonduk är i första hand en åtgärd för nybyggnation och större ombyggnader av grunden – ett membran som läggs under bottenplattan eller i konstruktionen för att spärra markradon innan det når inomhusluften. Bor du redan i ett färdigt hus med förhöjd radonhalt är det oftast andra åtgärder, som radonsug eller tätning i efterhand, som är aktuella. Avgör alltid källan med en mätning innan du väljer metod.

Vad är en radonduk?

Radonduk och radonmembran syftar på samma sak: ett tätande skikt, vanligen av plast, som monteras i anslutning till grundkonstruktionen för att hindra markluft från att tränga in i huset. Eftersom radon bildas i berggrunden och finns i markluften i praktiken överallt i Sverige, är det själva otätheterna i grunden – sprickor, skarvar och rörgenomföringar – som avgör hur mycket radon som når inomhusluften. En korrekt monterad radonduk sluter dessa vägar redan innan huset står klart.

Metoden hör hemma i familjen av markåtgärder, tillsammans med radonsug, radonbrunn och radontätning. Skillnaden är att radonduk normalt läggs in i samband med byggnation, medan de andra metoderna oftare används i efterhand på ett hus som redan finns. Kommer radonet i stället från byggmaterialet eller från hushållsvattnet är radonduk fel spår – se blåbetong – åtgärder respektive vattenradon.

När är radonduk rätt val?

Radonduk är mest relevant i två situationer: vid nybyggnation på mark med känd eller misstänkt radonrisk, och vid större ombyggnader där grunden ändå grävs fram eller byts. I båda fallen går det att lägga in ett heltäckande membran innan platta och väggar är på plats, vilket ger ett jämnare och mer kontrollerat skydd än att i efterhand täta enskilda sprickor. Är marken lågriskmark räcker det ofta med enbart duken, medan mer utsatt mark kan behöva kombineras med förberedelse för en radonsug, till exempel ett radonrör under plattan som kan kopplas in om en mätning efter inflyttning visar för hög halt.

Har du redan flyttat in och först då upptäcker en förhöjd radonhalt är det i praktiken inte rimligt att riva upp en färdig grund för att lägga in en duk. Då riktar sig åtgärderna i stället mot att täta de otätheter som finns eller mot att skapa undertryck under plattan med en radonsug eller radonbrunn.

Ansvar vid nybyggnation

Vid nybyggnation är det byggherren som ansvarar för att byggnaden uppfyller Boverkets byggregler, inklusive kraven på radonhalt och gammastrålning. Kommunens bygglovshantering och tillsyn utgår från dessa regler, medan det är Strålsäkerhetsmyndigheten som ansvarar för radonspecifik vägledning och riskbedömning i redan uppförda bostäder. Blandar du ihop de två rollerna är det lätt att missa vem som faktiskt ska kontaktas – bygglovsfrågor hör hemma hos kommunen, medan frågor om radonhalt i en befintlig bostad hör hemma hos Strålsäkerhetsmyndigheten eller ett ackrediterat labb.

Radonduk vid renovering av befintligt hus

Innehåller annonslänkar.

Vid en omfattande renovering där bottenplattan ändå bilas upp eller läggs om finns möjligheten att komplettera med radonduk på samma sätt som vid nybyggnation. Det är dock sällan motiverat att göra ett sådant ingrepp enbart för radonets skull – då är radonsug, radonbrunn eller riktad tätning normalt både enklare och billigare. En air-Q-sensor kan i väntan på beslut ge en löpande bild av hur halten rör sig i huset. Tänk på att en sensor bara mäter – varken den eller en luftrenare tar bort radon. Det gör bara en riktig källåtgärd, verifierad med en ny mätning.

Efterkontroll: mät efter inflyttning

Oavsett hur väl grunden är utförd bör radonhalten kontrolleras med en riktig mätning efter inflyttning, eftersom markens radoninnehåll och husets täthet i praktiken alltid varierar från fall till fall. Genomför en långtidsmätning under mätsäsongen 1 oktober–30 april för att få ett årsmedelvärde att jämföra med referensnivån. Visar mätningen ändå en förhöjd halt trots radonduk är nästa steg att utreda om det finns kompletterande källor, till exempel byggmaterialet, och gå vidare med rätt åtgärd under radonsanering.

Vanliga frågor om radonduk

Vad är skillnaden på radonduk och radonmembran?

Ingen i praktiken – båda begreppen används om samma typ av tätskikt som läggs in i grunden för att hindra markradon.

Räcker radonduk ensam för att hålla radonhalten under riktvärdet?

På lågriskmark ofta ja, men på mer utsatt mark kan det behövas komplement, till exempel förberedelse för en radonsug. Källan och markens beskaffenhet avgör.

Kan jag lägga in radonduk i ett hus som redan står färdigt?

Det är tekniskt möjligt vid en större renovering av grunden, men sällan motiverat enbart för radonets skull. Radonsug, radonbrunn eller tätning är normalt enklare lösningar i efterhand.

Vem ansvarar för att radonskyddet finns med vid nybyggnation?

Byggherren, som ska se till att byggnaden uppfyller Boverkets byggregler för radonhalt och gammastrålning.

Måste jag mäta radon även om huset har radonduk?

Ja. En mätning efter inflyttning är det enda sättet att bekräfta att den faktiska radonhalten hamnar under referensnivån 200 Bq/m³.