Radonsensorer
En radonmätare som inte är kalibrerad kan visa fel värde utan att du märker det. Här går vi igenom hur kalibrering går till, hur ofta den behövs och varför även en kalibrerad mätare alltid har en viss mätosäkerhet.
Uppdaterad: 20 juni 2026
Kalibrering innebär att mätvärdet från ditt instrument jämförs med Strålsäkerhetsmyndighetens referensinstrument, en så kallad referensnormal. Skiljer sig värdena åt justeras eller dokumenteras instrumentet, så att du vet hur pålitligt det är. Det gäller både elektroniska radoninstrument och de spårfilmsdosor som exponeras i en kontrollerad radonkammare.
Kalibrering ska enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning göras med ett längsta intervall på ett år. Kalibreringen bör dessutom följa standarden SS-ISO 11665 och göras innan ett instrument tas i bruk, samt efter reparationer eller andra ändringar som kan påverka mätresultatet. Ett instrument som inte kalibrerats på länge ger dig alltså inte den säkerhet du tror.
Bra att veta
Kalibrering ska göras minst en gång per år och alltid innan ett instrument tas i bruk. Ska resultatet användas för ett myndighetsbeslut, till exempel vid jämförelse med riktvärdet 200 Bq/m³, ska radonmätaren vara kalibrerad.
Kalibrering kan utföras vid Strålsäkerhetsmyndighetens eget laboratorium eller vid ett annat laboratorium med motsvarande kompetens. Beställning av kalibrering och exponering av radoninstrument, liksom exponering av spårfilmsdosor, görs via myndighetens e-tjänst. Där hittar du också aktuell information om avgifter.
Spårfilmsdosor kontrolleras genom att exponeras för en känd radonhalt i en radonkammare, medan elektroniska instrument kalibreras genom att jämföras löpande mot referensnormalen. Resultatet blir detsamma: du vet hur väl mätvärdet stämmer med verkligheten, oavsett vilken metod du använder. Skillnaden är att en spårfilmsdosa oftast skickas till laboratoriet färdigexponerad, medan ett elektroniskt instrument behöver skickas in eller kontrolleras med jämna mellanrum så länge du fortsätter använda det.
Hoppar du över kalibreringen riskerar du fel åt båda hållen. Ett instrument som visar för lågt värde kan dölja ett radonproblem som faktiskt kräver åtgärd, medan ett som visar för högt kan få dig att lägga pengar på en sanering du inte behöver. Det är just därför Strålsäkerhetsmyndigheten kräver kalibrerade instrument när ett resultat ska ligga till grund för ett myndighetsbeslut.
Även ett nykalibrerat instrument har en mätosäkerhet. Det gäller både spårfilmsdosor och de digitala radonsensorer som säljs för löpande hemmamätning, till exempel Airthings eller den bredare plattformen air-Q. Ett enskilt värde en enstaka natt säger därför mindre än trenden över flera veckor.
Ska ett radonvärde användas i ett formellt sammanhang, till exempel vid ett husköp eller i en tvist med hyresvärden, väger ett kalibrerat instrument med spårbar mätosäkerhet tyngre än en okalibrerad sensor. Är du osäker på om ditt eget instrument är kalibrerat, kontrollera dokumentationen från tillverkaren eller beställ en ny kalibrering innan du litar på värdet. Behöver du ändå ett formellt värde att luta dig mot, är det radonmätning med spårfilmsdosor från ett ackrediterat laboratorium som gäller.
Se vilka radonsensorer besökarna väljer och hur de hanterar kalibrering och mätosäkerhet i praktiken.
Fler radonsensorer och hur de jämförs hittar du i hubben för radonsensorer, bland annat märkesguiderna för Airthings och air-Q samt jämförelsen Airthings mot air-Q.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten som mest en gång om året, samt innan instrumentet tas i bruk och efter reparationer som kan påverka mätresultatet.
Strålsäkerhetsmyndighetens eget laboratorium eller ett annat laboratorium med motsvarande kompetens. Beställning görs via myndighetens e-tjänst.
Ja. Både spårfilmsdosor och elektroniska sensorer behöver kalibreras för att mätvärdet ska gå att lita på.
Nej. Kalibrering gör resultatet tillförlitligt, men alla instrument har ändå en viss mätosäkerhet. Ett enskilt värde ska därför tolkas med marginal.
En spårfilmsdosa kontrolleras genom exponering för en känd radonhalt i en radonkammare, medan ett elektroniskt instrument jämförs löpande mot Strålsäkerhetsmyndighetens referensnormal. Båda metoderna syftar till samma sak: att du ska kunna lita på mätvärdet.
Topplistan
Rangordningen bygger på vad våra besökare oftast väljer när de går vidare till en butik. Jämför alltid pris, mätmetod och användningsområde innan du köper. Länkarna nedan är annonslänkar.
air-Q Tysk mätstation som läser av radon tillsammans med upp till 13 andra luftvärden i realtid, direkt i appen.
Passar: Dig som vill följa radonhalten löpande och samtidigt ha koll på hela inomhusluften.
Filterhuset Filter till FTX-aggregat och ventilation med svensk lagerhållning och filterguider för de flesta aggregat.
Passar: Dig med FTX-system som vill hålla luftflödet – radonåtgärdens motor – i toppskick.
Dyson Luftrenare med HEPA-filter och sensorer som visar luftkvaliteten i realtid, för allt från sovrum till stora ytor.
Passar: Den som vill förbättra partikelnivåerna i inomhusluften – som komplement, inte radonåtgärd.
Philips Brett sortiment luftrenare med tvättbara förfilter och lägen för allergi, sovrum och större vardagsrum.
Passar: Dig som söker en beprövad luftrenare med enkel filterlogistik.
Rankningen speglar besökarnas vanligaste val och vår redaktionella bedömning, inte ett oberoende test. Vi kan få provision när du handlar via våra annonslänkar – det påverkar inte råden vi ger. En luftrenare eller ett ventilationsfilter sänker inte radonhalten i sig – radon åtgärdas vid källan och med luftomsättning.
Osäker på radonhalten?Se vilka mätare besökarna väljer.
Se listan