Kort svar: ett större luftflöde späder ut radonet snabbare och kan sänka halten, särskilt när radonet kommer från byggnadsmaterialet. Kommer radonet från marken i stora mängder räcker sällan ett ökat luftflöde ensamt, eftersom det inte gör något åt själva inflödet av jordluft. Vill du veta om luftflödet i din bostad räcker till är det radonhalten, inte luftflödet i sig, som ska mätas och jämföras mot referensnivån.
Varför luftflödet påverkar radonhalten
Radon strömmar löpande in i en bostad, från marken, från byggnadsmaterial eller från vatten. Hur hög halten blir beror på balansen mellan hur mycket radon som tillförs och hur snabbt den luften byts ut. Boverket beskriver det rakt av: ett högre ventilationsflöde minskar koncentrationen av radon i inomhusluften. Är luftomsättningen låg hinner radonet ansamlas mellan luftbytena, och halten stiger. Är den hög hålls halten nere, så länge inte ventilationen samtidigt drar in mer radon genom ett obalanserat undertryck.
Just den kopplingen mellan flöde och undertryck är avgörande, och den beror i sin tur på vilket ventilationssystem huset har. Folkhälsomyndigheten skiljer mellan självdrag, frånluft och FTX, där FTX ger den jämnaste och mest styrbara luftomsättningen. Hur undertrycket bildas och vad det gör med radonhalten beskrivs närmare i guiden om undertryck.
Bra att veta
Ett högre luftflöde minskar radonkoncentrationen i inomhusluften, men bara om ventilationen samtidigt är balanserad. Ett obalanserat system med stort undertryck kan i stället öka mängden radon som sugs in, trots ett högt totalt luftflöde.
Vad ett godkänt luftflöde faktiskt visar
Vid en obligatorisk ventilationskontroll, OVK, mäts och bedöms luftflödet mot de krav som gällde när systemet installerades eller senast godkändes. Ett godkänt protokoll visar att flödet fungerar tekniskt som avsett, men det är enligt Folkhälsomyndighetens vägledning inte samma sak som en bedömning av radonrisken. Flödet ska dessutom bedömas utifrån hela bostaden och hur den faktiskt används, inte bara utifrån ett enskilt mätvärde i ett rum. Ett hus kan alltså ha godkänd OVK och ändå ligga över referensnivån för radon.
Vill du veta om luftflödet i din bostad räcker till för radonet är det därför radonmätningen som ger svaret, inte ventilationsprotokollet. En långtidsmätning med dosor under mätsäsongen visar årsmedelvärdet, som sedan jämförs mot 200 Bq/m³.
| Radonkälla | Effekt av ökat luftflöde |
| Byggnadsmaterial (t.ex. blåbetong) | Kan sänka halten relativt tillförlitligt, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten |
| Mark under huset (markradon) | Räcker sällan ensamt, eftersom inflödet av jordluft kvarstår |
| Dricksvatten från egen brunn | Luftflödet i bostaden hjälper inte mot vattnets radon, en separat åtgärd krävs |
Höjer du flödet fel kan det bli sämre, inte bättre
Boverket poängterar att ändringar i ventilationen aldrig ska göras isolerat. Ett förändrat luftflöde ska förbättra radonhalten utan att samtidigt försämra byggnadens funktion, fukttillstånd eller övriga inomhusmiljö. Höjer du bara frånluftsflödet utan att öka tilluften i motsvarande grad byggs det upp ett undertryck som kan dra in mer radon i stället för mindre. Det är därför en injustering av luftflödet bör göras i sin helhet, gärna av en ventilationsfirma, och alltid följas upp med en ny mätning.
Vill du se hur halten svarar på ett ändrat luftflöde?
En digital radonsensor kan visa trenden dag för dag när ni justerar ventilationen, innan ni beställer en formell kontrollmätning.
Se besökarnas val Filter håller flödet uppe, men filtrerar inte bort radon
Innehåller annonslänkar.
Ett vanligt fel som sänker luftflödet över tid är igensatta filter i ventilationsaggregatet. Ett tilltäppt filter minskar flödet, och därmed minskar också utspädningen av radon, även om resten av systemet är rätt injusterat. Rätt filter till aggregatet finns hos leverantörer som Filterhuset. Ett nytt filter håller luftflödet uppe, men varken det eller en fristående luftrenare filtrerar bort radongasen i sig, vilket vi går igenom i guiden om luftrenare och radon.
Så prioriterar du åtgärder kring luftflödet
Mät radonhalten först, så att du vet om 200 Bq/m³ faktiskt överskrids. Peka mätningen mot byggnadsmaterialet som källa är ett ökat och balanserat luftflöde ofta en effektiv åtgärd i sig. Peka den i stället mot marken behöver du komplettera med en källåtgärd, som radonsug eller radonbrunn, eftersom luftflödet då bara är en del av lösningen. Läs mer om själva utredningen av källan i hubben om radonkällor, och avsluta alltid med en kontrollmätning.
Vanliga frågor om luftflöde och radon
Sänker ett högre luftflöde alltid radonhalten?
I regel ja, förutsatt att flödet är balanserat. Ett obalanserat system med stort undertryck kan dra in mer radon trots ett högt totalt luftflöde.
Visar en godkänd OVK att radonhalten är låg?
Nej. OVK bedömer om ventilationssystemet uppfyller sina tekniska krav, inte radonhalten. De två behöver kontrolleras var för sig.
Räcker ökat luftflöde mot markradon?
Sällan ensamt. Kommer radonet i stora mängder från marken behövs oftast en kompletterande källåtgärd, till exempel radonsug.
Hur mäter jag om luftflödet är tillräckligt mot radon?
Genom att mäta själva radonhalten, inte luftflödet. En långtidsmätning med dosor ger det årsmedelvärde som jämförs mot referensnivån.