Kort svar: Ja, självdrag påverkar radonhalten, men på ett sätt som är svårt att styra. Luftomsättningen varierar kraftigt med väder och säsong, vilket gör att radonhalten kan svänga mycket i ett hus med enbart självdrag. Mät under mätsäsongen för ett rättvisande årsmedelvärde, och utred källan innan du väljer åtgärd.
Så fungerar självdrag – och varför det varierar
I ett hus med självdrag drivs luftväxlingen av att varm luft stiger och att skillnaden mellan ute- och innetemperatur, tillsammans med vind, skapar ett naturligt flöde genom ventiler och kanaler. Folkhälsomyndigheten skiljer mellan självdrag, frånluft och balanserade från- och tilluftssystem, och självdrag är det system där luftflödet är minst kontrollerat – det finns ingen fläkt som håller flödet konstant oavsett väderlek.
Det betyder att luftomsättningen, och därmed radonhaltens utspädning, kan vara betydligt sämre en vindstilla, mild dag än en kall och blåsig dag. Kall vinterluft ger normalt ett starkare självdrag, medan varma och stilla perioder kan ge nästan obefintlig luftväxling. Den variationen är en viktig anledning till att radonmätningar ska ske under mätsäsongen och pågå tillräckligt länge för att fånga ett representativt årsmedelvärde – läs mer under mätsäsong och långtidsmätning.
Bra att veta
Referensnivån för radon i bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. I ett hus med självdrag kan enskilda dygn ligga både klart över och klart under det värdet – det är just därför en kort mätning eller en enstaka sensoravläsning inte kan ersätta en långtidsmätning.
0
100
300
400
200 = riktvärde
Självdrag och undertryck mot marken
Ett hus med självdrag har normalt inte samma tydliga, fläktstyrda undertryck som ett dåligt injusterat frånluftssystem kan ge. Men trycksättningen mellan inne och ute styrs ändå av temperaturskillnad och vind, vilket kan variera under dygnet och säsongen. Är radonet i huset markradon spelar den tryckskillnaden roll för hur mycket jordluft som sugs in genom sprickor och genomföringar i grunden. Hur tryckbalansen fungerar mer generellt beskrivs under undertryck.
När räcker inte självdrag?
Ett hus som enbart förlitar sig på självdrag har ofta en lägre och mindre kontrollerad luftomsättning än ett hus med mekanisk ventilation. Vid måttligt förhöjda radonhalter kan enklare åtgärder, som att öppna fler ventiler och öka luftomsättningen på annat sätt, ibland räcka. Men vid tydlig markradon eller höga uppmätta halter är självdrag sällan tillräckligt i sig, eftersom flödet inte går att styra upp när det behövs som mest. Då är nästa steg antingen en övergång till ett styrbart system som FTX, se FTX mot radon, eller en teknisk källåtgärd som radonsug, se radonsug.
| Förhållande | Effekt på självdraget |
| Kall vinterdag | Starkare temperaturdriven luftväxling, ofta bättre utspädning |
| Mild, vindstilla dag | Svagt flöde, sämre utspädning av radon |
| Måttligt förhöjd halt, svag ventilation | Enkla åtgärder kan räcka, till exempel fler öppna ventiler |
| Hög halt, tydlig markradon | Självdrag räcker sällan – överväg FTX eller radonsug |
Byggnadens funktion får inte försämras
Ändringar i ventilationen ska alltid göras så att byggnadens funktion och hälsa inte försämras. Att till exempel plugga igen ventiler för att spara värme kan sänka luftomsättningen och därmed öka radonhalten, samtidigt som det riskerar fukt- och luftkvalitetsproblem. Vill du gå från självdrag till ett mer styrbart system är det en ombyggnad som bör planeras utifrån hela husets ventilationsbehov, inte bara radon.
Vill du se hur självdraget svänger över dygnet?
En digital radonsensor visar variationen mellan blåsiga och stilla dagar, som ett komplement inför nästa formella långtidsmätning.
Se besökarnas val Innehåller annonslänkar.
För att följa svängningarna mellan mätningarna kan en sensor som air-Q ge en fingervisning om trenden. Kom ihåg att ingen sensor eller luftrenare tar bort radon eller ersätter en ackrediterad långtidsmätning – de visar bara hur luften mår just då.
Så går du vidare
Bor du i ett hus med självdrag och misstänker förhöjd radonhalt: börja med en långtidsmätning under mätsäsongen, se radonmätning. Visar resultatet en halt nära eller över referensnivån, utred källan under radonkällor innan du väljer mellan förbättrad ventilation och en teknisk källåtgärd. Hela åtgärdsbilden finns samlad under radonsanering.
Vanliga frågor om självdrag och radon
Ger självdrag högre radonhalt än mekanisk ventilation?
Inte nödvändigtvis, men luftomsättningen är mindre kontrollerad och varierar mer med väder och säsong, vilket gör att radonhalten kan svänga mer i ett hus med enbart självdrag.
Räcker det att öppna fler ventiler i ett hus med självdrag?
Vid måttligt förhöjda halter och i övrigt svag ventilation kan det bidra. Vid tydlig markradon eller höga halter räcker det sällan ensamt.
Bör jag byta från självdrag till FTX för att sänka radon?
Ett styrbart system som FTX ger en jämnare luftomsättning oavsett väder, vilket kan hjälpa mot radon. Men det är en ombyggnad som bör planeras utifrån hela husets ventilationsbehov, inte enbart radonhalten.
Kan jag lita på en enstaka mätning i ett hus med självdrag?
Nej. Eftersom luftomsättningen varierar kraftigt med väder och säsong behövs en långtidsmätning under mätsäsongen för ett rättvisande årsmedelvärde.