Kort svar: ett frånluftssystem kan bidra till lägre radonhalt, men bara om det är injusterat så att tilluften räcker till det luftflöde fläkten suger ut. Är tilluften för liten uppstår ett undertryck i bostaden, och undertryck är just det som drar in mer radon från marken. Mät radonhalten innan du ändrar något, och mät igen efteråt för att se om åtgärden faktiskt gjorde skillnad.
Så fungerar ett frånluftssystem
I ett frånluftssystem sitter fläktar i kök och badrum och suger ut använd luft, medan ny luft tas in genom tilluftsventiler i ytterväggar eller fönster. Folkhälsomyndigheten skiljer i sin vägledning om ventilation mellan självdrag, frånluft och balanserade från- och tilluftssystem (FTX), eftersom de ger olika mycket kontroll över hur luften byts ut. I ett frånluftssystem styrs luftväxlingen till stor del av fläktens kapacitet, vilket gör flödet mer förutsägbart än självdrag men mindre balanserat än FTX.
Kommer radonet från byggnadsmaterialet, till exempel blåbetong, kan en ökad luftväxling sänka halten relativt tillförlitligt. Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver ökad ventilation som en av åtgärderna när radonkällan är byggmaterialet. Är källan i stället marken under huset räcker sällan enbart ventilation, eftersom det då oftast krävs en åtgärd som hindrar jordluften från att sugas in, som radonsug eller radonbrunn.
Bra att veta
Ett frånluftssystem sänker bara radonhalten på ett tillförlitligt sätt om tilluften är tillräcklig. Är den för knapp ökar undertrycket i stället, och resultatet kan bli en högre radonhalt än innan, mätt mot referensnivån 200 Bq/m³.
Undertrycket avgör om åtgärden funkar
Den enskilt viktigaste frågan för ett frånluftssystem är hur stort undertryck det skapar mot marken. Suger fläkten ut mer luft än vad som kommer in genom tilluftsventilerna sjunker lufttrycket inomhus under trycket i marken, och då kan jordluft med radon sugas in genom sprickor, rörgenomföringar och otätheter i grunden. Hur det hänger ihop, och vilka tecken som avslöjar för stort undertryck, går vi igenom i guiden om undertryck och radon.
Boverket är tydligt med att ändringar i ventilationen aldrig ska göras isolerat. En justering ska förbättra radonhalten utan att samtidigt försämra byggnadens funktion eller hälsa i övrigt, till exempel genom fukt eller dålig luftkvalitet i andra delar av bostaden. Är du osäker på om ditt system är i balans är det bättre att låta en ventilationsfirma injustera flödet än att gissa sig fram.
OVK säger inget om radonhalten
En godkänd obligatorisk ventilationskontroll, OVK, bekräftar att systemet uppfyller sina tekniska krav och att flödet fungerar som det ska. Den säger dock inget om radonhalten i sig, eftersom OVK och radonmätning är två separata kontroller enligt Folkhälsomyndighetens vägledning. Ett hus kan alltså ha en godkänd OVK och samtidigt ligga över referensnivån för radon. Vill du veta hur luftflödet i sig hänger ihop med radonhalten finns mer i guiden om luftflöde.
Märker du att undertrycket ändras?
En digital radonsensor kan visa hur halten svarar när ni justerar tilluften, så att ni ser effekten innan en formell kontrollmätning görs.
Se besökarnas val Filter och luftrenare löser inte ett dåligt injusterat system
Innehåller annonslänkar.
Ett frånluftssystem levererar bara sitt avsedda flöde om fläkt och filter är i skick. Är filtren igensatta minskar luftväxlingen, och då minskar också utspädningen av radon, även om resten av systemet är rätt injusterat. Rätt filter till ventilationsaggregatet går att hitta hos leverantörer som Filterhuset. Ett nytt filter håller flödet uppe, men det filtrerar inte bort radon i sig, och detsamma gäller en fristående luftrenare i rummet. Vill du förstå den skillnaden bättre finns en genomgång i guiden om luftrenare och radon.
Praktiskt beslutsträd för dig med frånluft
Börja alltid med en radonmätning så att du vet om halten faktiskt överstiger 200 Bq/m³. Gör den sedan tillsammans med en genomgång av källan: kommer radonet troligen från byggmaterialet räcker det ofta att se över och injustera ventilationen, gärna med hjälp av en ventilationsfirma som kontrollerar balansen mellan från- och tilluft. Pekar allt mot markradon behövs oftast en kompletterande källåtgärd, till exempel radonsug, eftersom frånluft ensam sällan räcker mot kraftig markradon. Avsluta alltid med en ny mätning för att se att halten faktiskt sjunkit.
Vanliga frågor om frånluftsventilation och radon
Kan ett frånluftssystem sänka radonhalten?
Ja, om tilluften är tillräcklig för det flöde fläkten suger ut. Är tilluften för liten byggs det i stället upp ett undertryck som kan dra in mer radon från marken.
Hur vet jag om tilluften räcker till?
Tecken på för lite tilluft är bland annat att ytterdörrar blir tunga att öppna eller att det känns kallt drag vid tröskeln. Vid osäkerhet bör en ventilationsfirma mäta och injustera flödet.
Är FTX bättre än frånluft mot radon?
FTX ger ett mer balanserat och styrbart luftflöde, vilket är en fördel. Men inget ventilationssystem löser kraftig markradon på egen hand, oavsett typ.
Räcker det med ett godkänt OVK-protokoll?
Nej. OVK visar att ventilationssystemet uppfyller sina tekniska krav, men säger inget om radonhalten. De behöver bedömas var för sig.