Kort svar: fastighetsägaren ansvarar, källan avgör åtgärden
I ett flerbostadshus är det fastighetsägaren – hyresvärden vid hyresrätt eller bostadsrättsföreningen vid bostadsrätt – som ansvarar för att bostäderna inte överstiger riktvärdet för radon i inomhusluften. Ansvaret gäller oavsett om en enskild boende har klagat eller inte, eftersom radon varken syns eller luktar. Precis som i småhus kan radonet i ett flerbostadshus komma från marken under huset, från byggmaterial i stommen eller i sällsynta fall från hushållsvatten, och det är källan som avgör om rätt åtgärd är ventilation, tätning eller en mer omfattande markåtgärd.
Bra att veta
Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att närmare 400 000 bostäder i Sverige har en radonhalt över referensnivån 200 Bq/m³. Uppskattningen omfattar både småhus och lägenheter i flerbostadshus.
Varför halten kan skilja mellan lägenheter
Till skillnad från ett småhus har ett flerbostadshus flera våningsplan, och det påverkar var radonet syns mest. Lägenheter i markplan har direkt kontakt med marken under huset genom golv och grund, ungefär som en platta på mark eller en källare i ett småhus, vilket gör markradon vanligast där. Högre upp i huset minskar den direkta markkontakten, men radon kan ändå spridas via trapphus, schakt och otäta anslutningar mellan våningsplan om ventilationen inte är dimensionerad för att hindra det.
Byggmaterialet är en annan möjlig källa som inte är bunden till markplan. Innehåller stommen blå lättbetong kan radon avges från väggar och bjälklag i hela huset, oavsett våning. Är byggåret sådant att blåbetong är trolig bör den källan utredas separat, se guiden om blåbetong.
Hur mätning görs i ett flerbostadshus
Ett flerbostadshus mäts normalt inte lägenhet för lägenhet, utan genom ett urval som ska ge en representativ bild av hela huset. Kommunens tillsynsvägledning utgår från att mätning bör omfatta minst en lägenhet per våningsplan och en betydande andel av det totala antalet lägenheter, med extra fokus på de lägenheter där markkontakt eller byggmaterial gör förhöjda halter mer sannolika. Mätningen görs med spårfilmsdosor under mätsäsongen 1 oktober–30 april, beställda via ett ackrediterat laboratorium, så att resultatet går att jämföra med referensnivån och användas i en eventuell tillsynsprocess.
Är du hyresgäst och vill veta mer om vad som gäller just din lägenhet och vad du kan göra om huset inte är mätt, finns en fördjupad genomgång i guiden om radonmätning i hyresrätt.
| Läge i huset | Trolig källa | Vad som bör utredas |
| Lägenheter i markplan | Markradon genom grund och golv | Grundkonstruktionens täthet, ventilation i källare/garage |
| Lägenheter på högre våningsplan | Spridning via schakt, trapphus eller byggmaterial | Ventilationens funktion mellan våningsplan, byggmaterial i stommen |
| Hela huset oavsett våning | Byggmaterial (blåbetong) i stommen | Byggår och eventuell gammamätning |
Vem ansvarar: fastighetsägare, hyresvärd eller BRF?
Ansvaret för att mäta och vid behov åtgärda radon i ett flerbostadshus ligger på den som har rådighet över fastigheten. Är huset en hyresfastighet är det hyresvärden, alltså fastighetsägaren, som ansvarar. Är huset en bostadsrättsförening är det föreningen som ansvarar för att bostäderna inte överstiger riktvärdet, med stöd i 9 kap. 9 § miljöbalken. I båda fallen är det alltså inte den enskilda boende som ska bekosta eller driva en utredning, men det är ofta en boende som först upptäcker eller misstänker ett problem och behöver veta vem som ska kontaktas. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har det operativa tillsynsansvaret och kan kontaktas om fastighetsägaren eller föreningen inte agerar.
Vill ni följa halten i väntan på husets nästa mätning?
Se hur besökarna resonerar kring radonmätare för lägenheter och flerbostadshus.
Se besökarnas val Innehåller annonslänkar.
I väntan på fastighetens nästa ackrediterade mätning kan en digital radonsensor som air-Q ge en egen fingervisning om hur radonhalten i just din lägenhet rör sig över tid. En sensor ersätter dock inte husets formella mätning och kan inte sänka radonhalten – varken luftrenare eller filterprodukter tar bort radon, oavsett fabrikat. Det är alltid mätning och rätt källåtgärd som gäller.
Åtgärder på fastighetsnivå
Eftersom källan sitter i fastigheten och inte i den enskilda lägenheten är det fastighetsägaren eller föreningen som ska besluta om och genomföra åtgärden. Är källan markradon i bottenplanet kan det handla om en radonsug eller tätning av grundkonstruktionen som gynnar flera lägenheter samtidigt. Är källan byggmaterial i stommen är ökad ventilation eller avskärmning vanligare lösningar. Hela åtgärdsöversikten finns samlad under radonsanering. Efter en åtgärd bör en ny mätning alltid genomföras för att bekräfta att halten sjunkit i de berörda lägenheterna, se mätning efter sanering.
Vanliga frågor om radonkällor i flerbostadshus
Kan radonhalten skilja mycket mellan två lägenheter i samma hus?
Ja. Våningsplan, ventilation och byggmaterial gör att halten kan variera tydligt även inom samma trapphus, vilket är ett skäl till att mätningen görs i ett urval av lägenheter snarare än i en enda.
Vem ansvarar för radonmätning i ett flerbostadshus?
Fastighetsägaren ansvarar i en hyresfastighet, och bostadsrättsföreningen ansvarar i en bostadsrätt. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har tillsynsansvaret.
Är markradon vanligare i lägenheter på bottenvåningen?
Ja, lägenheter i markplan har oftast mer direkt kontakt med marken genom golv och grund, vilket gör markradon till en vanligare källa där än på högre våningsplan.
Kan byggmaterial ge förhöjd radonhalt även högt upp i huset?
Ja, om stommen innehåller blå lättbetong kan radon avges i hela huset oavsett våningsplan, eftersom källan då sitter i materialet snarare än i marken.
Var hittar jag mer om vad jag som hyresgäst kan göra?
En fördjupad genomgång av hyresgästens och hyresvärdens roller, inklusive hur mätningen praktiskt går till, finns i guiden om radonmätning i hyresrätt.